På besök i Mall of Scandinavia

På väg hem idag fick jag en plötslig ingivelse att besöka det nya köpcentrat Mall of Scandinavia. Det var fortfarande tidigt, man hade nyss öppnat, och även om det var en hel del folk i rörelse var det ändå ganska behagligt.

Någon gång mellan 11.00 och 11.30 fylldes det snabbt på med folk och sedan var det nästan trångt. I alla fall på restaurangerna. För det enda jag köpte, trots det stora utbudet, var lunch och senare en kopp cappucino. Visst fanns det många saker jag gärna skulle kunnat tänka mig, men shopping är inte riktigt min grej. I vart fall inte shopping för shoppandets egen del.

Mall of Scandinavia har en yta på 100 000 kvadratmeter, vilket bara är en femtedel av det köpcentrum som stått modell för Stockholms nyaste affärscentrum. West Edmonton Mall, mellan 1981 och 2004 världens största köpcentrum, är nästan 570 000 kvadratmeter och bjuder på många attraktioner som saknas i Mall of Scandinavia. För det är inte bara att vara stor som är hemligheten, man måste också bjuda på unika sensationer om folk ska komma tillbaka gång på gång. Just kunder som ständigt återkommer är en nödvändighet för att få lönsamhet.

Kyckling med ris och ingefärssås. Till det drack jag en öl, en IPA.

Efter ungefär tre och en halv timme kände jag mig ganska mör och bestämde mig för att ta tåget hem, eller i vart fall till Helenelund,  för att därifrån ta buss hem.

Jodå, jag kommer att åka dit igen, om inte annat så för att se film i IMAX. Mall of Scandinavia har Sveriges första kommersiella IMAX-biograf. Jag kommer också att besöka olika restauranger, troligen av lite lyxigare slag. Att få maten serverad i en djup papptallrik går väl an ibland, men är kanske inte riktigt vad jag förknippar med ett restaurangbesök.

Jag ska väl erkänna att även om det var stort så blev jag inte alls så imponerad av Mall of Scandinavia som jag blev när jag 2010 besökte West Edmonton Mall. Vill du läsa om mitt besök där och se en bild därifrån så kan du läsa mitt inlägg Släng dig i väggen Kista.