Vad har hänt sen sist

Efter jobbet igår, inskolningen på Post-op, tog jag tåget till Jakobsberg för att träffa min vän röntgenläkaren. Vi har inte setts sedan i januari och därför blev temat för middagssamtalet vad har hänt sedan sist.

Jag var lite sen, en hel kvart faktiskt, eftersom jag blev fördröjd i omklädningsrummet på jobbet. Dels skulle jag flytta i omklädningsrummet eftersom det är viktigt att ha sitt skåp på rätt ställe. Det pågår både nybygge, ombyggnationer och renoveringar på sjukhuset och man flyttar då hela sektioner med skåp och har man då sitt skåp på fel ställe kommer det inte med dit det ska.

Nåja, skåpbytet tog nog inte mer än 10 minuter extra och det var fortfarande gott om tid. Men sedan var det flera personer från intensiven, min tidigare arbetsplats, som ville byta några ord med mig. När jag kom till stationen insåg jag att det inte skulle fungera att vara i tid och skickade iväg ett sms om min sena ankomst. Tänk så mycket stress man numera slipper när man har sin mobil och kan nå folk vid behov.

Väl framme bestämde vi oss för att gå till tapasrestaurangen, jag hade haft matfantasier under eftermiddagen om deras gambas i vitlök. Jag var hungrig, hade förberett mig genom att äta minimalt till lunch. Bara en macka och en liten kvarg med hallonsmak.

Jag beställde gambas, strimlad kyckling i  vitlökssås och vitlöksbröd (vitlök är bra, håller både vampyrer och förkylningar borta). Till det ett glas rött.

Vi hade inte haft tillfälle att ses sedan den 17 januari och därför blev det en hel del att prata om  som hänt sedan sist. Mycket av privat natur förstås, men jag berättade om mitt nya jobb, min resa till Göteborg då jag var på årsmötet i Föreningen för Narrativ medicin, utställningen om Tutanchamon och den senaste skolträffen uppe på Hola folkhögskola.

Klockan rann iväg rätt snabbt och vi avslutade med kaffe och efterrätt. Svart kaffe och chokladglass.

Vi gjorde sällskap upp till bussarna och jag hade sådan tur att det var bara 3 minuter tills min buss hem skulle gå. Vi kramades och sa hej då.

När jag kom hem var jag väldigt trött. Det tar mycket energi att vara ny på en arbetsplats och då ska man ändå ha i åtanke att jag känner väldigt många som jobbar där och att jag arbetat med postoperativ vård vid tidigare tillfällen, både på Huddinge och Södersjukhhuset och som en del i arbetet i Kungälv.
Jag utfordrade mina kattpojkar, ringde ett samtal till en vän i Västerås och sedan bestämde jag mig för att lägga mig och lyssna på ljudbok.
Ett kort mail skickade jag till iväg från mobilen då jag redan låg i sängen. Jag hann somna innan svaret kom men vaknade av signalen och svarade på det och backade boken till i stort sett där jag börjat. Men det tog inte mer än någon minut innan jag sov igen.