Äntligen är våren på besök och jag bestämde mig för flugjakt, den sorten där man slår två flugor i samma smäll.
Jag satte lurarna vid örat och startade den första av 4 föreläsningar som jag hade för avsikt att repetera. Sedan gick jag ut.
Jag traskade ut på Järvafältet, den delen som ligger mellan Kista-Husby-Akalla och Rinkeby-Tensta-Hjulsta. Vet inte om det möjligen skulle kunna vara östra delen, eller södra. Har lite dålig koll på väderstrecken, trots att det är kända trakter för mig.
Mellan dessa båda förortsområden, en ganska kort sträcka både i avstånd och gångtid, kan man uppleva natur och känna sig som om man vore på landet.
Jag upptäckte en gångbro som ledde ut till en brygga. Satt där och tittade på fåglar samtidigt som jag, på avstånd, kunde se bilarna ute på E18.
När jag vilat klart och fortsatte min promenad fick jag syn på Tussilago. Det var de första jag såg i år. Sedan blev de bara fler och fler.
Min promenad gick vidare och jag beundrade träden som växte. Inte minst ett ståtligt barrträd fångade mitt intresse.
Men också andra träd fick mina blickar. Jag älskar träd och de olika former deras grenverk kan anta.
Det finns många koloniområden ute på fältet. Jag hade en gång i tiden en kolonilott på ett av dem. Det var strängt förbjudet att sätta upp något slags byggnader. Kan inte låta bli att fundera på om de nu fått tillstånd från kommunen eller om de helt enkelt bestämt sig för civil olydnad. På vissa håll ser det ut som rena kåkstäder med skjul i korrigerad plåt och andra nedgångna byggnationer. Det är ju trots allt samma kommun där jag har min kolonistuga och i det området är kontrollen rigorös med årlig avsyning för att se att man inte brutit mot någon av kommunens regler.
Ja, ja… Inte stör det mig att vissa av koloniområdena ser ut som nedgången slum. Tycker bara att också vi kunde få slippa lite av superkontrollen. Dessutom är det märkligt att man här har områdena inhägnade med skyltning att det är förbjudet att beträda området. Hos oss är det ett krav från kommunen att området ska vara ett öppet friluftsområde för allmänheten att promenera på. Inte inne på enskilda tomter alltså, men utanför. Här kan man inte ens komma nära nog för att få odlarinspiration.
Violer och vitsippor. Våren är nog verkligen här.
Jag började bli trött. Hade varit ute i cirka 3 timmar. Till slut satte jag mig ner på nästan varje bänk.
Jag var verkligen i behov av en kopp kaffe. Caféet på Husby Gård var öppet och jag hoppades innerligt att de skulle ta swish. Det gjorde de inte. Men jag känner föreståndaren och var betrodd att få köpa kaffe och bulle på ”krita”.
Stärkt av kaffet och en pratstund med en av de andra cafégästerna började jag gå hemåt. Passerade verkstan där man gjort utsmyckningar på gården.
Nu började jag närma mig hemma och kunde se Akalla på avstånd.
Vid idrottsplatsen såg jag till min förvåning att det låg stora snövallar kvar.
En skata satt i trädet och flyttade sig vartefter jag försökte få en bild på den.
Äntligen kunde jag se huset där jag bor. Bara några steg kvar, eller ganska många steg egentligen. Men det skulle bli skönt att komma hem.
Om du klickar på bilderna blir de större och du ser bättre. Men det förstår du kanske av dig själv. Ville bara påminna. 🙂
Det var en ordentlig promenad och många fina bilder från dina omgivningar. Kunde du verkligen koncentrera dig på föreläsningen samtidigt som du fotograferade och spanade dig omkring? Jag skulle nog haft svårt för det.
Kram, Ingrid
Pingback: Valborg | Kraka
Pingback: Eske teske | Kraka