Sömn och stress en onsdag

Åkte hem efter jobbet för att sova. Men det var bara att konstatera att det även denna dag skulle bli alldeles för få timmar.

På vägen var jag och köpte lite bröd och pålägg. Man hade precis börjat med självscanning och naturligtvis fungerade det inte. Varje gång jag scannade så kom en dyrare pris upp och sedan blev summan noll. Jag blev så irriterad! Bad om hjälp och blev totalt ignorerad. Personalen låtsades som att de varken såg eller hörde mig trots att de stod max 2 meter från mig.
Jag slängde varorna i korgen och gick därifrån. Borde betalat 0 kronor och tagit mina varor med mig. Men jag är för ärlig för sådant.
Men nu, när jag inte tänkte handla något blev man så hjälpsam. Man till och med öppnade en kassa bara för min skull. Trams!
Min teori är att man ställer in de här scannergrejorna så det blir fel. Sedan kan man pedagogiskt göra bort kunderna och få oss att framstå som idioter.
På Coop har man haft scanning i säkert 20 år. Man var först ut med detta. Då var det också em massa problem. Men det borde inte vara tekniska problem för det är ett väl utprovat koncept. Men jag tror personalen gillar att visa och tala till oss kunder som om vi vore förskolebarn. Men jag vägrade låta dem visa mig hur jag ska hålla scannern. Jag har scannat sedan Coop införde systemet. Det var ju faktiskt deras apparater som räknade fel. Förhoppningsvis har de väl fått ordning på det där skitsystemet till nästa sommar.

När jag vaknat drack jag kaffe och packade ihop en massa saker jag skulle ta med hem. Sedan åkte jag. Naturligtvis var det trafikstopp på vägen. Stillastående köer på grund av en olycka. Men jag hade lite tur och lyckades i sista stund svänga av och ta en annan väg. Men det tog längre tid.

Hemma var bommen låst och jag blev tvungen att  bära och släpa. Men hade den varit öppen skulle jag ändå inte vågat åka in med tanke på vad som hände på tisdagen.
Åkte iväg för att lämna bilen hos K. Men när jag kom fram insåg jag att jag glömt min väska med nycklar och passerkort. Helt nödvändig saker. Blev tvungen att åka hem igen.

Var i ordentlig tidsnöd när jag var tillbaka hos K. Han fick skjutsa mig till Solna station för att spara tid. Jag var hemskt stressad.

Jag hann. Nästan. Precis klockan 21:00 stämplade jag in i källaren. Det har i alla år varit en diskussion om man ska få göra det eller inte. Jag vet faktiskt inte vad man anser på just den avdelningen där jag jobbar nu. Men jag brukar inte stämpla in i källaren. Det syns på vilken dator man stämplat in om de vill kolla.

När jag kom upp drog arbetskamraterna en suck av lättnad. Det var redan en sjuksköterska sjuk och vi var därför redan en personl kort. Hade inte jag kommit hade det knappast fungerat. Jag brukar alltid ringa om jag är sen, men nu rörde det sig om cirka 2 eller 3 minuter och jag brydde mig inte om att ringa eftersom det skulle gjort att jag blivit ännu senare.

Det var okej att jobba, men mycket att göra. Jag stör mig på en del saker som jag inte vill ta upp i bloggen. Men så är det väl på alla arbetsplatser.

Det här inlägget postades i Livet, Stugan, vår egen korkek. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *