Alla har glömt, eller i alla fall vissa

I fredags när jag kom in till stan och skulle parkera var det fullt. Det drällde av folk överallt och jag kom att tänka på den gamla schlagern Alla har glömt. För folk gick tätt tillsammans, satt nära varann och det såg ut som ingen hört talas om social distansering.

Vi hade fått fler Covid-19, som man kan läsa om på vilken mediasajt som helst så det är inga hemligheter. Med andra ord har jag varit stationär på sal både fredag och lördag och kommer självklart att vara det även imorgon söndag.

Nu hade hygienavdelningen i regionen backat beträffande skyddsutrustning och det var frivilligt att vara bararmad eller ha långärmat förkläde. Det var också tillåtet att ha operationsmössa och vi som har glasögon skulle ha andningsskydd ffp3. De utan glasögon skulle ha skyddsmask 90 eftersom det är ont om andningsskydden. Har man glasögon kan man inte ha skyddsmask 90. Annars sägs det att det är bekvämare än med ffp3.

De här patienterna är mycket vårdkrävande och man jobbar som en lite iller på salen. Jag hade tur och fick gå ut och äta både fredag och lördag. Annars är det så att andningsskydden håller 8 timmar om man inte tar av dem. Går man ut så går det åt ytterligare ett skydd. De som kan använda skyddsmask 90 kan i princip gå ut obegränsat antal gånger eftersom deras skydd är återanvändningsbart.

På fredagskvällen kom jag inte ut från sjukhuset förrän efter 22:30. Det var duschkö och sedan tar det sin tid att duscha och tvätta håret. Det gick snabbare på lördagen eftersom ingen var före mig.

På vägen hem tog jag en snabbrunda på Stora Coop. Var sugen på pizza och köpte två fryspizzor. Det var extrapris, därav två. En ligger i frysen nu.

När jag kom hem gick jag först hem och sedan till Fia och U. Vi drack kaffe och pratade en stund. Sedan gick jag hem.

Trots att jag borde pluggat bestämde jag mig för att ha lördagsmys. Värmde pizzan i ugnen, hällde upp ett glas rött och bar upp på övre våningen.

Katterna älskar att vara där uppe, se ut genom de stora fönstren och titta på det som rör sig ute.

Jag har ställt soffan framför fönstret och har där en perfekt plats för både studier och baravaratid.

Började titta på den nya krimserien på svtplay, När mörkret kallar. Den verkar kunna arta sig bra.

Man ser solnedgången bra från de stora fönstren och himlen färgades alltmer röd.

Ska lägga mig tidigt ikväll. Eller vad det nu kan kallas. I alla fall före midnatt.

Det här inlägget postades i Livet, Mitt nya (arbets-)liv, Växjö. Bokmärk permalänken.

3 svar på Alla har glömt, eller i alla fall vissa

  1. Ingrid skriver:

    Tur att du unnade dig en lugn lördagskväll efter jobbiga arbetspass. Det ser verkligen mysigt ut i Tornet med de där stora fönstren.
    Jag har precis stängt av tv:n efter att ha sett ”När mörkret kallar” och jag håller med dig, den kan nog bli intressant.
    Ha en fin fortsättning på helgen!
    Kram, Ingrid

  2. Mia skriver:

    Ska det vara så svårt att förstå det där med social distansering??? Jag blir både förbannad och ledsen…
    Men du ser ut att ha det så mysigt där i tornet och jag förstår att katterna älskar att vara där <3

  3. Znogge skriver:

    Klart att du skulle unna dig lite lördagsmys efter ditt arbetspass. Jag gillar verkligen placeringen av soffan och förstår att det blivit en favoritplats för dig och katterna.

    Ja, hur svårt kan det vara…. Suck.

    Kram och god måndag nu!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *