Fortfarande är det jobb fredag, lördag, söndag som gäller. Jag längtar efter en längre ledighet nu för jag är sliten, ordentligt sliten.
På fredagen vaknade jag före alarmet och efter frukosten gjorde jag ordning mina tre matlådor och packade ner dem. Drack lite mer kaffe, tog en dusch och tvättade håret. Sedan var det dags att åka.
På vägen mellan parkeringen och jobbet fick jag syn på den här kompisen. När inte ens sjöfåglarna vill bada är det höst. Eller i alla fall dåligt väder.
Efter jobbet åkte jag hem. Det är kort mellan kvällspass och morgonpass. Svårt att somna är det också.
På lördagsmorgonen var det vackert med solen som var på väg upp. Arbetsdagen innehöll en del dramatik som jag tyvärr inte kan berätta om.
På vägen hem köpte jag en tårta. En giftgrön. Gick och la mig en stund för att orka fika med Fia och U senare.
Blev erbjuden middag, men tackade nej. Däremot tackade jag ja till vin som bjöds. Sedan drack vi te och åt av tårtan. CY var också med, han hade ätit middag med dem.
Det blev en sen kväll, var i säng vid 2-tiden, eller strax efter. Det var annan dramatik, än den på jobbet, på gång. Deras katt Katten hade fångat en mus och låg och knaprade på den så det krispade. Jag fick sedan äran att förpassa halvan med huvudet till soptunnan. Inget favoritnöje direkt, men jag klarar att hantera det. Har aldrig riktigt förstått att kvinnor förväntas våpa sig kring råttor och möss. Innan jag gick in till mig tog Fia och jag en kortare promenad med hundarna.
På söndagen sov jag tills alarmet väckte mig klockan 10.00. Hade gärna sovit både två och tre timmar till. Men det var inte ett alternativ som bjöds. Bara att bita ihop.
På jobbet var det ganska händelselöst. Bara rutinarbete. Det var skönt att få gå hem när klockan var 21:30.
Kvällen, det som var kvar av den när jag kom hem, har ägnats åt kaffe, två mackor och ett fotbad. Nu ska vi sova.
Så skönt att arbetshelgen är över. Hoppas att du kan återhämta dig lite under veckan.
Kram och god måndag!
Jag tror det blir fullt ös under veckan. Men av annat slag än arbete så en del återhämtning blir det.
Kram
Jag har tagit hand om många möss i min dar, men min mamma (död sedan 18 år) var en riktigt sjåpa när det gäller de små husdjuren.
Hon ringde till mig en kväll, på gränsen till hysterisk: ”Ingrid, du måste komma hit med en katt, jag har fått in en mus och den är under soffan”. Nej, jag tog ingen katt under armen och åkte ner till henne med, utan jag tog med mig en musfälla och den gillrade jag och någon dag senare ringde mamma och var jättelycklig, musen hade fastnat i fällan.
Så gick det några dagar och sen ringde hon igen: ”Jag måste få en fälla till, för det har nog kommit in en mus igen”.
”Då kommer jag ner och gillrar fällan”, sa jag, ”För den har du väl kvar?”.
”Nej jag kastade alltihop, inte vågade jag ta ur musen!”
Hoppas du får några behagliga lediga dagar!
Kram, Ingrid
Pingback: Måndag, och sen gick luften ur mig | Kraka
Haha… När jag berättade om din mamma för Fia sa hon att hon skulle gjort likadant och slängt fällan.
Kram