Fem en fredag v. 43: Hopkok

Fem en fredag är ett bloggtema hos elisamatilda. Du kan läsa andras inlägg eller skriva ett eget.
Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar här så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Glöm inte att länka till elisamatildas inlägg så fler kan ta del av Fem en fredag.

Den här veckan utgår Elisa Matildas frågor från ordet unica, den box som väl inte är så modern längre. Jag minns att en av mina klasskamrater på högstadiet hade just en unicabox som skolväska. Själv har jag tyvärr aldrig ägt någon.

 

  1. Vad är det närmsta du kommer ren magi?
  2. Vilket är det största misstaget du gjort i köket?
  3. Om du skulle få ett ärligt svar på en valfri fråga, vilken fråga skulle du ställa?
  4. Om du skulle begrava en skatt, var skulle du gömma den?
  5. Vad skulle dina nära och kära tro att du gjort om du skulle bli anhållen av polisen?

 

  1. Kärleken jag får från mina katter. Många säger att det är bara för att de vill ha mat. Men de kommer till mig och vill både ha och ge närhet även då de ätit sig mätta.
    Jag förlorade en av mina katter, Lucas, i katt-corona, i december. Han var mycket, mycket sjuk och döende. Jag kom för att ta farväl av honom på sjukhuset. Han rullades in i avskedsrummet i en bur med hjul. Hela han såg tärd och döende ut.
    Så fick han syn på mig och det tändes ett mycket speciellt ljus i hans ögon. Han reste sig mödosamt och ville fram till mig. Han fick sedan somna in i min famn.
    Jag kommer aldrig att glömma ljuset i hans ögon. Ren och oförställd kärlek.
  2. Har säkert gjort något jag inte minns. Men ganska vanligt är att jag tror att jag har alla ingredienser och redskap när jag sätter igång med något bak- eller matlagningsprojekt.
    Helt nyligen saknades rivjärn i Tornet (som jag hyr möblerat med köksutrustning) och jag fick rusa in till Fia och U. Ingen var hemma och jag satte igång en vild jakt genom skåp och lådor i köket. Hittade ett rivjärn som kunde lånas. Nu har jag köpt mig ett eget.
  3. Beror ju på vem jag skulle fråga. Men jag skulle, fast jag vet att han skulle ljuga sig fri igen, vilja veta varför min exman utövade systematisk psykisk tortyr mot mig. Misshandel är ett för milt ord för det han utsatte mig för.
  4. Om jag skulle begrava en skatt skulle jag inte berätta var.
  5. Beror på vilken anhörig. Min bror och svägerska skulle nog kunna misstänka mig för vad som helst. Det finns inga gränser för deras fantasier om mig och mitt leverne.
    Min son skulle nog tro, vilket kan vara riktigt, att det är något politiskt. Alltså inget olagligt egentligen i nuläget, men med SD i regeringsställning så är det nog en del som de inte ser som lagligt. Jag har både en flyktplan från mitt hem och en, inte iscensatt ännu, strategi för att skydda mitt internet och mina mail. Visste ni förresten att man vill göra det olagligt att ens känna någon med kontakter i kriminella gäng. Just det gör man per automatik när man bor i ett särskilt utsatt område. Man vet kanske inte ens om det utan pratar glatt med grannarna om ditten och datten. Då ”känner” man den personen ur vissa tolkningsperspektiv. Under min period som kyrkorådsordförande i Kista församling (det var före att SD kom in i Riksdagen, men de hade förtroendevalda i Svenska kyrkan dock inte i Kista) blev jag hotad av deras anhängare. Jag vågade inte anmäla eftersom jag var rädd att de skulle gå till angrepp mot min bostad (vilket ju hänt andra) och jag var rädd att de skulle skada mina katter. Jag ville inte sätta fokus på min bostad. Blev hotad med knuffar på T-banestationen då jag klev av vid T-centralen och hotad med mer stryk.
Det här inlägget postades i Fem en fredag, Livet. Bokmärk permalänken.

8 svar på Fem en fredag v. 43: Hopkok

  1. Ingrid skriver:

    Att helt plötsligt upptäcka att något saknas när man drar i gång ett projekt i köket har vi nog alla varit med om. Då får man improvisera!
    Det måste vara hemskt att vara utsatt för psykisk tortyr. Jag hade tur som träffade en omtänksam och kärleksfull man som ännu efter 50 år tyckte att jag var den finaste i världen.
    Ha en fin helg!
    Kram, Ingrid

  2. sonens katt kom i morse för de ska vara borta några dagar 🙂

  3. Znogge skriver:

    Psykisk tortyr och misshandel är alldeles fruktansvärt och det gäller att vara stark nog att lämna en sådan relation i god tid.
    Visst är det äkta kärlek mellan människa och djur men kanske måste man vara djurägare själv för att förstå det.

    Kram och god lördag!

  4. Geddfish skriver:

    Jag är ju också kattälskare, så jag kan förstå dig. Har haft katter i hela mitt liv närapå.
    Du har varit med om mycket i ditt liv och jag har väl blandad kompott jag också tillbaka i tiden. Men jag fick lyckan att uppleva magin igen, så tacksam, för min älskade Pusselbit.
    Önskar dig en fin lördag, kram!

  5. A ROOM OF MY OWN skriver:

    det kryper i hårrötterna när en upptäcker att en saknar någon viktig ingrediens när en bestämt sig för att göra något i köket. psykisk tortyr och misshandel är förfärligt. hoppas att du hämtat dig

  6. Paula skriver:

    Jag blir tårögd när jag läser om din kisse…jag har två nu, syskon, visst kan jag ibland bli vansinnig på deras tiggande men nog får man så mycket kärlek av dem också…
    Psykisk misshandel är förfärligt, anmälde du honom aldrig? Jag har också erfarenhet av svartsjuka som blev helt sjuklig och jag fick fly hemmet.
    Du är en stark och klok kvinna, hoppas du mår bra nu

  7. Kina skriver:

    Det finns allt för många kvinnor som är utsatta för mäns fysiska och psykiska våld. Man måste vara oerhört stark för att orka lämna ett sådant förhållande! Det verkar du vara! Ta hand om dig!

  8. Pingback: Fem en fredag v. 44: Aldrig säga aldrig - elisamatilda.se

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.