Det är inte fullt förrän det rinner över heter det ju. Men då vill jag tillägga att då är det verkligen fullt.
Gick upp 04:30, drack kaffe och bar sedan ut saker till bilen. Dammsög, torkade golv och fixade både det ena och det andra. Insåg snabbt att det aldrig skulle fungera. Pratade med Fia lite snabbt när hon var på väg att åka till simningen. Gick in, swishade en halv månadshyra och kollade i kalendern vilken dag jag skulle åka tillbaka. Det får bli när jag jobbat mina pass den här veckan och nästa.
Att säga att jag har lika mycket kvar vore att överdriva. Men jag har en del riktigt stora saker som ska med. Dessutom bestämde jag mig för att torka ovanpå skåpen, diska allt porslin och alla bestick samt torka ur skåp och lådor fick anstå tills jag är tillbaka.
Nu när jag kommer tillbaka får jag också ännu en gång möjligheten att sitta uppe i Tornet och plugga. Mitt älskade Tornet.
Jag åkte 11:45, det var sol och vackert och jag såg fram mot en fin bilresa. Tills jag pratade med min son. Han berättade att SMHI utfärdat en klass 1-varning för Stockholmsområdet.
Det var i alla fall fint hela vägen upp till man kommer ut på E4 strax före Jönköping. Då började man känna av att det var någon väderändring på gång. Men jag kom ända till Stavsjö innan helvetet bröt loss. Sedan var det snö, dåligt väglag och bilköer i sakta mak. Ibland så sakta som ner mot 30 km i timmen. Men allra värst var Essingeleden där det stod flera långtradare på tvären och man fick åka slalom mellan dem.
Jag hade egentligen tänkt lasta ur bilen vid stugan och sedan hämta saker pö om pö. Men inte i det vädret. Jag åkte hem, körde in bilen i min garagebur och tog bara med mig mina värdesaker in.
Katterna blev glada när jag kom hem. De fick mjukmat och sedan tog jag ett bad. Jag var helt utmattad och trots att klockan bara var 20:45 gick jag och la mig. Pojkarna tävlade om vem som kunde lägga sig närmast mig. Ibland låg båda katterna på mig.
Vilken otur att vädret blev som det blev för du hade ju ändå en bra bit att köra. Din bil såg minst sagt fullastad ut så jag förstår att du inte kunde få med dig mer. Vilket värmt välkomnande du fick av katterna <3
Kram
Så skönt att du tog dig hem helskinnad trots snöoväder. Nu är det inte nådigt ute på vägarna minsann. Katterna och du har ju inte setts på ett tag nu, så det är väl inte att undra om de blev lite extra glada.
Kram, Ingrid
Så fint att ha några pälsklingar som man kan mysa med på det viset.
Vi har ju tre som fightas om uppmärksamheten när vi ska sova.
Det somnar man ju gott till.
Pingback: Slit och släp och kontraster | Kraka
Pingback: Tillbaka i kretskortet | Kraka