Lång och sorglig resa

En lång och sorglig resa. Inte bara den resa jag gjorde igår. Hela året har varit en lång sorglig resa som aldrig tar slut.

Igår var det 1 år sedan S inte längre finns med oss i det jordiska livet. Det har inte gått en endaste dag utan att jag gråtit och tänkt på henne. Hela situationen är så tragisk och sorglig.

Det är också sorgligt att hon inte fick någon grav, ingenstans där vi kan minnas och smycka med blommor. Hon älskade blommor och jag vet ingen som var så mån om sina krukväxter som hon.

Jag hade bestämt mig för att åka upp till Ljusdal och tända ett ljus. Tog också med ett ljus från Kingston. Hon passade ofta honom när jag var på resa eller jobbade på annan ort. Kingston visade tydligt att han tyckte mycket om henne.

Jag hoppas platsen är vackrare på sommaren för det var en ovanligt ful plats där man hade sin massgrav. En ljushållare utanför, i kanten, och som en helt öppen yta. Om det är gräs eller jord under snön vet jag inte. Men man verkar inte ens ha ansträngt sig för att göra en vacker och stämningsfull plats. Det var som vilken gräsmatta, eller åker, som helst.

Jag var helt tillintetgjord efter att sett denna fula massgravplats, som folk envisas med att kalla minneslund trots att det står skyltar på alla sådana att det är ett  kollektivt och anonymt gravskick. Man ska inte minnas någon särskild person utan alla i ett kollektiv. För mig  är det ett helt främmande sätt att tänka kring döden. Jag vill inte glömma att hon funnits, kanske till och med finns någon annanstans i en annan dimension.

När jag kom hem, efter en resa på nästan 70 mil, gick jag direkt in i badrummet och la mig i ett varmt bad. Sedan gick jag ut i köket och serverade mjukmat åt pojkarna. Därefter gick jag och la mig och sov i över 12 timmar.

Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

6 svar på Lång och sorglig resa

  1. Ingrid skriver:

    Åke ville inte ha någon grav utan han ville ligga i minneslund, men jag protesterade. Jag ville ha en gravsten med hans namn och en grav att smycka när jag känner för det. Han brukade alltid säga att han aldrig fick som han ville, och det fick han inte den gången heller och det kändes helt rätt. Varför ändra på ett vinnande koncept!
    Varm kram till dig!
    /Ingrid

    • Kraka skriver:

      Jag tycker det är viktigt att ha en plats där man kan minnas och ordna fint. Jag är rätt övertygad omm att S ville det också för hon bad mig leta upp gravplatser där äldre släktingar låg och vi gick och letade på kyrkogårdar.

      Kram

  2. Geddfish skriver:

    Ja, alltihopa med gravar och minneslundar är märkligt. Men min Sigge fick exakt som han ville, han hade skrivit ner precis med minnesstund och allt. Lidköping har en underbart vacker minneslund så det känns inte fel alls, för mig, jag åker dit då och då och ”pratar” med honom och känner frid.
    Kram!

    • Kraka skriver:

      Jag har svårt för det sekulära gravskicket med så kallad minneslund. Men det är ju skönt att du känner dig nöjd.

      Kram

  3. Znogge skriver:

    Min pappa tyckte det var viktigt med en plats att gå till och en gravsten och så fick det bli. Även min svärfar tyckte så. Min svärmor som numera är kraftigt dement har fått för sig att hon vill ligga i minneslund och min svägerska kollade om man kunde flytta stoftet. Det kunde man men jag tycker det verkar vara rena snurren att göra så. Alla minneslundar är inte vackra men den som Geddfish har visat bilder på är det verkligen. Det bästa vore om alla meddelade hur de ville ha det.

    Kram

    • Kraka skriver:

      Jag tycker det är viktigt med en gravplats och som du säkert vet från mina inlägg i bloggen så besöker jag olika gravar ganska ofta.
      F är den som är mest ledsen för att hon inte har någon grav och för att den där minneslunden ligger så långt bort. Han erbjöd sig att betala för en gravplats men hennes mamma tyckte inte att unga människor ska ha en grav.
      Jag har skrivit ner i Vita arkivet precis hur jag vill ha det. Putsade på detaljerna när pandemin bröt ut och jag fick min första patient. Jag var övertygad om att jag inte skulle leva efter sommaren.

      Kram

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.