Konsten att skaffa sig en fiende utan att anstränga sig

Vaknade med huvudvärken från helvetet. Var helt igentäppt i bihålorna och kände att risken var stor att det skulle bli en jobbig dag. Om jag inte gjorde något åt situationen. Fick bli ett par acetylsalicylsyretabletter och se, efter en halvtimme var huvudvärken borta och bihålorna fixade sig av sig själv när jag var i upprätt ställning. Jag svullnar lätt igen när jag ligger ner.

Efter frukost pluggade jag ett par timmar och gav mig sedan av mot stugan. Utrustad med hink och, nej inte spade, svabb var det faktiskt.

När jag kom fram bytte jag om och torkade upp vatten från golvet som runnit från kylen. Torkade rent kylen men insåg att den behövde mer tid. Otroligt så mycket is det satt under frysfacket. Det behöver tina till imorgon. Minst.

Plockade ihop glasbitar och sopor och gick iväg med. Stannade sedan till för att byta några ord med ett par grannar som satt hos andra kolonister jag inte känner. B är ganska, läs väldigt, omogen och säger saker man inte säger till folk som inte står en väldigt nära och knappt ens då. A sa till honom och då passade jag på att, på skoj, säga till B: ”Akta dig, hon är dagisfröken”. Men jösses vad arg en av de andra tanterna blev. Hon var minsann ingen dagisfröken! Hon är förskolelärare. Hon sa att det aldrig hänt att någon, varken föräldrar eller barn kallat henne för ”fröken”. Hon var så arg på mig för detta, trots att det inte var till henne jag sagt det att jag blev riktigt skrämd. Det var faktiskt lite chockartat.
Alla de där kvinnorna är äldre än jag och har de inte gått ut i yrkeslivet först i 40-årsåldern så måste de ha jobbat på den tiden då förskolan faktiskt hette daghem, med smeknamnet ”dagis”. Det var först 1989 som förskolan fick en läroplan och man bytte namn till förskola. Visst vet jag att det finns kollegor som blir arga om någon kallar dem ”syster” men jag har aldrig varit med om att någon blivit så arg så det nästan sprutat eld ur munnen på dem. Jösses säger jag bara.

På vägen hem åkte jag förbi Snösätra. Det var mycket folk där och många som målade.

Precis när jag var på väg därifrån kom polisen. De tror ju alltid att alla, och då menar jag alla, som är intresserade av graffiti är kriminella och använder droger. Jag var glad att jag redan satt i bilen och var på väg. Annars kan man lätt råka ut för att bli förhörd och  behöva visa legitimation. Det är så tröttsamt. Jag är konstintresserad, inte kriminell.

Jag tog vägen via Bromma Blocks och köpte lite kvällsmat. Sushi. Trodde det skulle finnas soja i förpackningen, men det gjorde det inte. Så jag tog aioli istället. Inte dumt alls.

Ännu en dag har gått och det är kväll. Tiden springer verkligen ifrån mig. Trött är jag också, trots att jag inte gjort något. I alla fall inte jämfört med att arbeta.

Det här inlägget postades i Livet, Stugan, vår egen korkek. Bokmärk permalänken.

11 svar på Konsten att skaffa sig en fiende utan att anstränga sig

  1. Ingrid skriver:

    Igår, när jag var i Hemse, gick jag in i fiskaffären och frågade om de hade sushi, men den var slut. Jag har aldrig ätit sushi och det är med på min Bucketlist, men det får vara till en annan gång. Fiskhandlaren rekommenderade att jag skulle ringa dagen innan jag ville ha det, så skulle han ordna en riktig fin sushi till mig.
    Få se om det kan bli av någon gång!
    Kram, Ingrid

  2. Znogge skriver:

    Förr hette det daghem men nu heter det förskola. Förr hette det städerska men numera lokalvårdare. Förr hette det arbetslös men nu mellan två jobb. Förr hette det psykiskt sjuk men numera går man in i väggen eller blir utbränd. I skolans värld pratar man om ”eftersläpande förmågor” och ”funktionsvariationer”. Kärt barn har många namn fastän alla ändå förstår vad vi egentligen pratar om. Politiskt korrekt ska det vara 😀 Jag hade inte gått i taket om någon hade sagt fröken till mig!

    Kram

    • Kraka skriver:

      Hon blev verkligen oproportionerligt arg. Det var inte varken om henne eller till henne jag sa det. Jag känner henne inte och hade ingen aning om att hon var förskolelärare. Det är däremot hon som bor mellan mig och B.
      Kanske kan hennes vrede förklaras av att de satt och drack, men lite vin ska väl folk tåla utan att bli aggressiva. Kan man tycka.

      Kram

  3. Geddfish skriver:

    Jag har lärt mig att äta sushi. Det var inte så att jag utropade WOW, men det smakade mig och sen har det blivit bättre och bättre. Det bästa är att köpa i en sushibutik och helt nygjort.

    Men fy, vilken lättretad fröken, det var känsligt och du trampade omedvetet på en öm tå. Trist.

    Önskar en fin söndag, kram!

    • Kraka skriver:

      Ja, det var överraskande att hon blev så arg. Dessutom sa jag det varken till henne eller om henne.

      Jag tycker väldigt mycket om sushi, men köper sällan med det hem.

      Söndagen är strax slut så jag önskar dig en god natts sömn och en bra måndag!

      Kram

  4. KL skriver:

    Tips att snabbt frosta av. Använd en bordsfläkt, behövs ingen extra värme, luften som cirkulerar tinar snabbt den tjockaste is.

    • Kraka skriver:

      Funkar det även om luften är kall? I stugan är det rätt kallt så här års. Kanske 7 grader.

  5. Pingback: Ensamt, men ändå bra | Kraka

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.