Ensamt, men ändå bra

Första natten i stugan den här säsongen är avklarad. Katterna är hemma och passas av F. Det är ensamt utan dem, men det går ingen nöd på dem och snart ska även de flytta ut hit. Hade från början tänkt att hämta dem idag på morgonen, men när jag kom hit igår, på måndagskvällen, efter min eftermiddag i tvättstugan, blev inget som jag tänkt. Måste erkänna att jag blev lite chockad.

Mitt vackra, höga träd måste tas ner. Bävrarna hade gått till anfall och skalat av barken. Jag blev helt förtvivlad. Kändes som att förlora en kär vän. Kommer inte att kunna driva upp ett så fint träd under min livstid. Får bli ett annat slags prydnadsträd.

Vi har pratat med en expert och fått veta att det skulle gått att rädda trädet om jag fått veta inom ett par timmar. Men när jag kom på kvällen hade det redan gått för många timmar. För att de inte ska fälla trädet medan jag väntar på att få hjälp att ta ner det har jag lånat nät nu. Skulle fått hjälp idag, men det är uppskjutet till imorgon. Jag hoppas verkligen att han inte får förhinder då också.

Jag sov alldeles utmärkt trots allt och vaknade utvilad, nåja, på morgonen. Har ägnat dagen åt att rensa ogräs, flytta på saker som ska till tippen (får man använda det ordet eller är det också kränkande? Minns hur fruktansvärt arg den där förskolläraren blev när jag sa dagisfröken. Obs, inte om henne utan med en helt annan adressat.)

Framåt kvällen åkte jag en tur till Tyresö Centrum och shoppade lite. Lövbiff, potatis och bearnaisesås. Tyckte jag förtjänat det när jag ändå hållit igång så mycket. Alkoholfri öl till det.

Förutom trädgårdsarbete har jag hunnit pluga ordentligt också. Har lite saker kvar att göra klart. Så sommarlov är inte aktuellt för min del.

Potatisen frodas i alla fall. Ska bli spännande när den blir klar. Hinkarna har bara en tillfällig plats medan jag fixar till för dem.

Tittade lite på playTV på kvällen. Den där lite röriga serien De var fem. Jag är bara på avsnitt fyra ännu. Av tio. Har inte riktigt tid att sträcktitta. Eller binge-titta (binge watch) som det väl heter med modernt språkbruk. Suck!

F kom förbi en kort stund, på väg hem från jobbet. Plötsligt ropade han på mig att jag skulle komma ut. Det var en stor regnbåge över grannens hus. I själva verket var det dubbla bågar, men den andra var ännu svagare och lät sig inte fångas på bild. Då hade det behövts en betydligt mer avancerad kamera än den Leica jag har i mobilen. Leica är riktigt bra kameror i de högre prisklasserna, men i mobilen är den inte av den kalibern att den kan fånga ljussvaga företeelser på himlen.

F stannade bara en kort stund. När ha åkt gjorde jag kaffe och åt två After eight med smak av gin & tonic. En sådan där limited edition.

Sedan var det dags för bädden. Behövde sträcka ut mig tillsammans med en bok.

Syrenerna doftar så gott! En vänligt grönskas rika dräkt…

Det här inlägget postades i Livet, Mammason, Stugan, vår egen korkek. Bokmärk permalänken.

5 svar på Ensamt, men ändå bra

  1. Znogge skriver:

    Så tråkigt med ditt träd 🙁 Jag hade faktiskt ingen aning om att bävrar rörde sig så in bland bebyggelsen. Förstår att det känns ledsamt för även om du planterar ett nytt blir det inte samma sak. Grattis i alla fall till premiärnatten i stugan.

    Kram

    • Kraka skriver:

      Tack!
      Nej, det är lite udda att de är så nära bebyggelse. Men det blir mer och mer så när deras livsutrymme minskar. Sedan jag flyttade hit 2015 har en helt ny stadsdel byggt alldeles bredvid här. Lite av naturens hämnd när de vilda djuren som hör hemma i skogen flyttar in till stan. För det här är verkligen inte landet, även om jag säger så ibland. Det är fullt rimlig att gå till fots in till Söder om ma känner för det. I alla fall för en vandrare. Motorvägen ligger bara ett stenkast från mig och jag hör bilarna, speciellt nattetid när det är tyst. Det stör mig inte, men är nära. Det är en lite märklig tillvaro med både stad och land, massor av fåglar som kvittrar både tidigt och sent.
      Jag planerar att köpa något prydnadsträd med röda blad. Men det kommer aldrig att bli så högt och fint. Minst 30, kanske 40, år hade nog mitt träd tagit på sig att växa sig till sin storlek.

      Önskar dig en god natt!!
      Kram

  2. Ingrid skriver:

    Åh så tråkigt med trädet! Det tar ju väldigt många år innan ett nytt blir lika stort. Bävrar slipper vi här i alla fall, för de finns inte på ön, men jag googlade lite och såg att en bäver kan gnaga av ett träd på 50cm på en natt. Verkligen imponerande!
    Tänk vad katterna ska bli glada är de också får komma ut till stugan och får leva sommarliv.
    Visst är ”De var fem” rörig, där gällde det att hänga med i svängarna. Jag har sett den färdig i alla fall.
    Ha en god natts sömn!
    Kram, Ingrid

    • Kraka skriver:

      Ja, något sådant träd lär jag inte kunna få upp igen. Funderar på något rödbladigt träd istället. men jag får fundera lite.
      Kram

  3. Lena Johansson skriver:

    Jag är inte säker på att bävern är boven i dramat. Här hos oss har vi inga sådana men vårt äppelträd ser likadant ut efter sorkangrepp. För trädet spelar det ju ingen roll, men det verkar vara sorkår nu.

Lämna ett svar till Ingrid Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *