Resan hem och en omväg för att träffa en vän

Trots att jag blev väckt mitt i natten när gubbarna i rummen bredvid kom hem, och var högljudda i någon timme, orkade jag upp som planerat. Eller orkade, jag hade helt enkelt inget val. Jag skulle dels checka ut, dels hade jag planer.

Packade mina saker och gick och åt frukost. Tillbaka på rummet gick jag och duschade och bytte om. Sedan bar jag ut mina saker till bilen och körde upp nära entrén för att lämna in nyckeln.

Åkte mot Vetlanda. Skulle träffa E, en skolkamrat från grundskolan som jag hållit kontakt med genom åren. Vi skulle ses klockan 10:00.

Stannade till utefter vägen och skickade ett sms för att kontrollera tiden. Hade drabbats av lite ångest att jag kanske missförstått. Tror aldrig jag blivit bjuden hem till någon så tidigt på morgonen annat än om man ska samåka och ta en kopp kaffe före. Men det visade sig vara rätt tid.

Gps:en tog mig fram till rätt adress. Förra gången jag hälsade på bodde hon och hennes man i ett annat hus. De har bott i det nya i 6 år så det är ett tag sedan vi sågs. Vi skulle setts när jag bodde i Växjö, men då kom ju pandemin i vägen.

Efter en rundtur i huset blev jag bjuden på kaffe och goda mackor. Vi hann prata både om nu och förr. Vi gick i samma klass från 1:an till 8:an, bodde nära varann och jag tillbringade mycket tid med henne. Inte minst minns jag när vi åkte skidor på helgerna tillsammans med hennes föräldrar. Det var på den tiden då snöiga vintrar var en självklarhet även i Stockholmstrakten.

När jag åkte hem passade jag på att tanka innan jag lämnade Vetlanda. Åkte sedan via Eksjö, Tranås och Mjölby där jag kom ut på E4:an.
Stannade och köpte en dricka i Ekenässjön. Det ligger en Coop där som jag ofta besökte på vägen hem till Växjö när jag jobbade i Eksjö. Jag tänkte på vilken skillnad det var att köra på vägarna där i dagsljus och sommarväglag. Det är dåliga vägar med mycket tung trafik.

Stannade i Stavsjö och åt. Valde nog fel mat för den var inte speciellt god. Ångrade att jag inte valt fisken istället för schnitzeln.

Pratade med några vänner i telefon medan jag körde. Det är så praktiskt med inbyggd handsfree. Dels pratade jag med R i Köping, dels med L. R var det länge sedan jag pratat med.

Jag tog vägen förbi stugan och vattnade tomatfarmen. Det har regnat så F har inte behövt åka dit och vattna. Idag var det ett visst behov av vattning, men jag hade kunnat vänta till imorgon.

Det kommer att bli en del smultron att äta. Inga stora mängder, men det är roligt att de börjar mogna nu.

Nu blommar det! Doftar ljuvligt också. Två ting äro vita. Oskuld och Arsenik. Och så schersmin förstås. 🙂

Vackra, men förbjudna i koloniområdet. Men jag får behålla dem mot att jag klipper av frökapslarna och kasserar dem på ett säkert sätt. Lupiner räknas som invasiva. Men de är inte med på listan över olagliga växter. Inte ännu i alla fall.

När jag kom hem tog jag ett långt skumbad. Låg och lyssnade på ljudbok. Jag kände mig alldeles slut och bestämde mig för att sova hemma.

Det här inlägget postades i Livet, Stugan, vår egen korkek. Bokmärk permalänken.

3 svar på Resan hem och en omväg för att träffa en vän

  1. znogge skriver:

    Vilken bra men ack så intensiv dag det blev. Jobbigt när ”grannarna” är högljudda nattetid.
    Jag tycker att lupiner är otroligt vackra men vet att de är invasiva…

    Kram och god kväll!

  2. Ingrid skriver:

    Här på ön är lupinerna absolut inte invasiva. Här får man jobba lite för att få dem att trivas och vilda vet jag mig aldrig ha sett.
    Schersminen doftar verkligen ljuvligt och jag har en fin häck precis utanför min terrass.
    Ha en fin onsdag!
    Kram, Ingrid

  3. Låter som otroligt trevligt att ses efter så lång tid. Det är roligt att prata med barndomsvänner och återuppleva gamla minnen. Låter även som du haft det väldigt bra annars. Spännande detta med snön och Stockholm. Det är lite som ni har fått det som det börjar bli här. Alltså mindre ”vinter” och mer slask eller hur man ska säga. Stockholmsvinter kallades det när jag var barn, nu tycks det bli sådan vinter här. Lite läskigt med tanke på att snön en gång faktiskt fanns i stora mängderna hos er.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.