Puh… denna värme…

Hade fri sovning i morse och klockan var runt 10 när jag vaknade. Var verkligen i behov av en rejäl sovmorgon. Kom hem sent, vid midnatt, och var hur trött som helst. På förmiddagen var det vandringen i alldeles för varmt väder och på kvällen hade jag tvättstugan. Det var säkert hundra grader i tvättstugan och jag svettades lika mycket som när jag var ute och gick. Avslutade med ett svalt bad innan jag åkte hem till stugan.

När jag vaknade hade jag fått ett sms med förfrågan om jag kunde jobba inatt. Jag ringde upp och sa att det kunde jag. Men då hade det löst sig med en kollega som också tackat ja. Det kändes som en lättnad trots allt. För egentligen vill jag inte jobba. Det gjorde att jag senare, vid 15-tiden då man ringde och frågade om jag fortfarande kunde jobba, sa nej. Jag hade redan gjort upp planer för kvällen och jag har planer för morgondagen som jag i så fall skulle bli tvungen att skjuta upp på obestämd tid. På morgonen kändes det okej, men inte på eftermiddagen då jag tänkt över konsekvenserna.

Satt ute och åt långfrukost och drack kaffe tills mobilen behövde laddas. Då gick jag in och satte mig i sängen. Det var 31 grader inomhus och inte ett dugg skönare än utomhus. Det är verkligen alldeles för varmt!

Lyssnade på ljudbok och pustade i värmen. Hade redan tidigare i veckan bestämt mig att äta i Kolonikiosken ikväll. Det hade jag ju kunnat ändra på, men nu fick det bli enligt planen.

I väntan på maten smuttade jag lite på vinet. Ett ljust rosévin.

Så kom äntligen maten. Världens bästa räksallad. Det är absolut den man ska välja.

Satt där länge och medan jag lyssnade på ljudboken tittade jag på folk. Det är alltid lika roligt. Men ännu roligare är att titta på hundarna och interaktionen både hundarna emellan och, inte minst, interaktionen med sina ägare.

Det var fruktansvärt varmt. Men i skuggan var det rätt skönt.

När jag ätit klart och druckit ett andra glas vin tog jag en kortare promenad. Det var alldeles för varmt egentligen…

Jag gick genom Eken, koloniområdet som ligger närmast. Träffade en sympatisk nakenkatt som kom fram och hälsade.

Nej, inte bron över floden Kwai. Men floden över en av de åar som finns i området. På andra sidan delar sig vägen. Går man åt vänster kommer man så småningom tillbaka till Listudden, området där jag bor.

Floden Kwai? Nej, inte den här gången heller. Den ligger inte i Stockholm, inte ens i Sverige. Det är en biflod till Chao Phraya i västra Thailand, nära gränsen till Myanmar (tidigare Burma).

Jag fortsätter sakta vägen hem till stugan. Det är tungt i värmen och jag sitter länge på en bänk innan jag går hem.

Hemma vattnar jag min tomatfarm och får se att en av dem är nästan mogen. Om ett par dagar, kanske redan på lördag, kan jag nog äta den på en macka.

Det här inlägget postades i Livet, Stugan, vår egen korkek. Bokmärk permalänken.

2 svar på Puh… denna värme…

  1. znogge skriver:

    Så bra att du tackade nej när de ringde andra gången. Känns lite tråkigt att ändra alltför mycket i sina planer.
    I dag har vi betydligt svalare här. Verkar vara antingen eller och sällan lagom.
    En god räksallad är verkligen inte fel.

    Kram

  2. Ingrid skriver:

    Så klokt att du sa nej till förfrågan nr två.
    Jag tycker att det är lite jobbigt att promenera när det är så varmt, det får vara tills det är mer normala sommartemperaturer och det lär väl inte dröja verkar det som. Jag hade hoppats på lite regn i dag, men än så länge har det inte kommit en enda droppe.
    Så gott att kunna plocka egna solvarma tomater. Då smakar de som bäst!
    Ha en skön fredag!
    Kram, Ingrid

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.