Idag ställer Jetpack frågan Är du vidskeplig?
Njae, både ock kanske. Eller bäst att ta det osäkra före det osäkra.
Skulle aldrig få för mig att lägga nycklarna på bordet. När jag trampar på en brunn far blixtsnabbt genom huvudet ”ett, två, tre. Har jag glömt något sätter jag mig ner när jag hämtat det. Det är saker min mamma lärde mig och det går på autopilot.
Jag spottar däremot inte efter svarta katter. Jag står i allians med alla katter och skulle aldrig få för mig att spotta på mina vänner.
Jag tror absolut att det finns ”spöken”, eller rättare att det finns existenser vi inte ser. Eller oftast inte ser. Jag är inte rädd för dem, övertygad om att de inte gör mig något så länge jag inte är i konflikt med dem. Lämnar jag dem i fred lämnar de mig ifred.
Jag är inte speciellt vidskeplig men visst sitter en del i ryggmärgen bland annat just det där med att aldrig lägga nycklar på bordet. Sen lärde mig Åke att man inte får gå tillbaka om man upptäcker att man glömt något, för det betyder otur. Och ”mina italienare” har hur mycket hyss som helst för sig.
Kram, Ingrid
Då hade Åke en variant på det min mamma sa. Man får gå tillbaka, men man måste sätta sig ner på platsen för annars betyder det otur.
Kram
Jag är inte alls vidskeplig. Jag lägger nycklar på bordet, går under stegar och jag älskar katter.
Jag är vän med alla katter. Har just varit uppe hos F och hälsat på min pojkar.