Torsdag morgon satt jag vid bordet i stugan och drack kaffe och funderade. Hade just läst en artikel i Aftonbladet om personalbristen i äldrevården. Artikeln handlade specifikt om Arvika, men det är likadant över hela landet.
Jag skulle vilja påstå att vården, oavsett om det är omsorgsvård i kommunal/privat regi eller sjukvård, har den personalbrist de förtjänar. Man kör skiten ur personalen under året och sedan hittar man på saker under somrarna som gör arbetet och arbetsmiljön ännu sämre. Klart ingen vill jobba där!
Ska jag vara ärlig så hade jag tre bra nätter under förra arbetsperioden. Det hände inget av det som hade kunnat hända. Visserligen hade jag en IVA-patient som blev kvar hela natten fast hen skulle transporterats till annat sjukhus. Men det var inget problem eftersom det inte kom en till patient. Hade det gjort det hade det kunnat bli rena skräckscenariet. Men nu blev det inte så.
Jag har varit ledig 3 dagar/4 nätter och haft det bra, hunnit göra en utflykt, en vandring haft baravaratid. Men stressnivån har inte hunnit sjunka undan och nu är det dags att öka farten igen. För vad ska hända de kommande passen? Kanske inget. Kanske allt.
Gick upp tidigt, det går inte att ha fri sovning när man behöver hinna en massa saker innan man ska åka nästan 50 mil. Trots det bestämde jag mig för att ta det lite lugnt. Satt med flera koppar kaffe innan jag packade. Vattnade tomatplantorna lite, de var rätt blöta efter regnet, och slutligen gav jag mig av söder ut.
Min ambition var ursprungligen att komma iväg vid 8-tiden, plus/minus en kvart. Det hade jag hunnit om jag lagt på ett kol. Men jag bestämde mig för att satsa på 9:00 istället.
Klockan var 9:01 när jag rullade ut från koloniområdet. Men då hade jag haft lite extrapyssel med att få igång min ljudbok. Annars hade jag nog prickat in 9:00 prick.
Stannade på macken vid Högdalen/Rågsved. Tanka gick ju bra, men sedan skulle jag köpa en dricka eftersom jag trodde jag glömt min jag hade på gång på bordet i stugan. Det hade jag inte visade det sig när jag packade upp. Inte lätt att hålla reda på alla prylar och pinaler som ska med. Hur som helst så var det bara en expedit och hon skulle fixa med biluthyrning och hade uppenbara problem att få till det. Bad de som skulel hyra bilen om körkortet flera gånger och det tog en oherrans tid. Jag fick nog och la ifrån mig mina varor och gick. Någon måtta får det ändå vara på väntetiden. Suck!
Åkte vidare och stanande bara till helt kort vid Stavsjö för att kolla till mina vindrutetorkare. Det var knökfullt på parkeringen så jag brydde mig inte om att gå in.
I Norrköping hälsade jag på hos farfar med en blomma. Borde väl gjort det i början av sommaren, men tiden har inte riktigt legat i fas för en avstickare dit.
Kände mig riktigt nöjd med blomman jag köpte igår på Stora Coop i Bromma Blocks. Hoppas nu att det inte blir en ny torkperiod. Just nu verkar i alla fall inte just det vara något att bekymra sig om. Har regnat flera gånger under resan ner.
Nästa stopp blev i Norsholm där jag köpte en korv med frenchbröd som lunch. Sedan vidare och lånade toan i Skillingaryd på macken där.
Kom fram strax efter halv fyra och efter att jag betalat mitt rum bar jag upp packningen, bäddade och vilade lite.
Gjorde kaffe och två knäckemackor. När jag ätit gick jag upp till rummet och la mig. Men somnade gjorde jag inte. Sedan var det dags för dusch och därefter plocka ihop saker jag skulle ha med mig. Åkte till jobbet för den första natten av 6, fördelade 3+3.
Du har en bit att transportera dig minst sagt. Skönt att resan gick bra och att du är framme nu. Nu hoppas jag att arbetsnätterna ska bli bra och att inget oväntat ska hända.
På min svärmors boende verkar det vara hög personalomsättning och dessutom lika stor omsättning när det gäller ansvarig chef. Ideliga byten av ansvarig påverkar definitivt negativt men ingen verkar stanna länge. Förmodligen inte så konstigt….
Kram
Ja, det är en bra bit att köra. Från hemmahemma är det 48 mil, från stugan ”bara” 46. Men det är drygt att köra och jag behöver mina pauser.
Första natten blev bra, med en lite oväntad arbetsuppgift. Så får vi se hur resten blir…
Personalomsättning, speciellt på chefssidan, är ett sattyg som verkligen drar ner kvaliteten på både arbetsmiljö och vård. Men man har ju hittat den ultimata syndabocken för båda dessa aspekter. Det är hyrpersonalens fel. Läste just hur man skrivit på Region Kronobergs hemsida att hyrpersonal bidrar till dålig arbetsmiljö och otrygghet hos patienterna. Man framhäll dessutom att det är tryggare för patienterna med längre vårdköer än att behöva vårdas av inhyrd personal. Hej och hå vad vi är hatade. Det heter förresten inte hyrpersonal, det heter konsulter/konsultpersonal. Kostnaden i landet är 4% av den totala personalkostnaden och man skulle behöva stänga stora delar av vårdplatsbeståndet utan oss.
Det tycker jag är extremt orättvist sagt. Hyrpersonalen är ju räddningen när den ordinarie organisationen inte fungerar. Ärligt talat så borde regionerna fundera på varför det är som det är… Längre vårdköer kan verkligen inte inte vara tryggare utan borde innebära större ovisshet.
Ja, det vet jag att det heter. Vår yngsta dotter har varit konsultchef på två bemanningsbolag inom vården men fick till slut nog och lämnade och valde en helt annan bransch. Vi kan väl säga att hon inte har ångrat det en sekund. Inte på grund av konsulterna utan på grund av bemanningsföretagens ledning. Den var inte att leka med heller…
Så skönt att bilresan gick bra och att du är på plats igen. Hoppas att natten varit lugn och att det blir drägliga dagar/nätter den här gången också.
Kram, Ingrid
Tack! Ja, resan gick bra. Men som många, inte minst dessa långtradare, kör är det inte konstigt att det sker så många olyckor.
Första natten var helt okej, med lite oväntade uppgifter.
Kram