Nyårsafton – Tredje resan till London dag 10

Så var det slut på dagarna i London. Idag var det dags att resa hem igen. Ingen fri sovning, istället alarmet på 7:30.

Jag började med kaffe och en liten baguette med Brieost. Sedan packade jag. Hade inte överdrivet mycket med mig så det gick rätt snabbt. Har letat efter ett par pyjamasbyxor, hade två med mig, och var säker på att jag höll i dem här om dagen. Sedan har de varit spårlöst bort. Nu vände vi på madrassen jag sovit på på golvet men de låg inte där heller.

Vi gjorde sällskap till busshållplatsen, men skulle åt varsitt håll. Petter skulle medverka i gudstjänsten klockan 11:00 i sin kyrka och jag skulle ut till Gatwick via Victoria station.

Resan dit gick förvånansvärt lätt och det gjorde även incheckning och säkerhetskontrollen. Till skillnad mot när jag reste från Arlanda och man fick för sig att jag hade något innanför kläderna.

Jag gick upp och tog en kaffe. Funderade på att äta något, men bestämde mig för att avstå. Nu måste jag verkligen tänka på vad jag köper ett tag framöver. Det har gått åt ohemult mycket pengar de här dagarna i London.

Nu visade det sig att det var ett feltänk att inte äta. Planet var över en timme försenat och jag var vrålhungrig när vi väl kom iväg. Det fick bli en kycklingwrap och Cola zero. Jag kunde i alla fall avhålla mig från att beställa vin. Det skilde 70 kronor mellan 33 cl Cola zero och ett glas vin.

På Arlanda hade jag tur och fick väskan relativt snabbt och behövde bara vänta cirka 10 minuter på bussen till Märsta. Jag hade redan förberett mig genom att köpa ett 30-dagarskort som bara behövde aktiveras.
I Märsta missade jag däremot tåget och fick vänta på nästa. Sedan funderade jag fram och tillbaka var jag skulle kliva av. Det fick bli Helenelund. Gick sedan ner till Kista centrum och hade tänkt köpa något på ICA. Men de hade stängt redan. Tog T-banan till Husby och där hade ICA öppet. Hoppas nu bara att de inte debiterat mitt köp flera gånger. Det har de gjort vid inte bara ett tillfälle tidigare och även om jag fått pengarna tillbaka av banken så är det en massa strul och krångel. Hur som helst köpte jag en Dafgårds pannbiff  fryst färdigmat. Det fick duga som nyårsmiddag.

Hemma väntade Bonnet på mig, den som tidigare hette Alexandre Bonnet, och eftersom jag inte kan stjälpa i mig en halv flaska champagne vid tolvslaget öppnade jag den redan när jag  skulle äta. Det här är en favorit, den jag drack när jag firade att jag fått mina två första vaccinsprutor mot Covid-19. Då åt jag räksmörgåstårta också. Det var så stort att man äntligen fått fram ett fungerande vaccin och vi fick bli vaccinerade tidigt. Trots att Folkhälsomyndigheten sagt att på IVA jobbar det bara unga människor så de kan vänta till sist. Men då satte ett sjukhus på västra sidan av landet ner foten och sa ifrån. För alla vet ju att många av oss redan är pensionärer och inte alls unga. Vi tillhör en naturlig riskgrupp.

Medan jag väntade på tolvslaget tittade jag på en av mina ”julmåstefilmer” som jag inte hunnit ännu i år. Die Hard. En riktig julklassiker.

Förresten, de försvunna pyjamasbyxorna låg så stilla och fint i kassen med ren tvätt. Jag hade med andra ord bara inbillat mig att jag hållit i dem under vecka. Så det kan bli… Nu firar jag in det nya året iklädd dem. Så skönt att inte behöva vara uppklädd. 🙂
Det var 17,1 grader när jag kom hem, alltså betydligt varmare än när jag kom hem från min roadtrip. Då var det bara lite drygt 15 grader.

Det har ju smällt hela kvällen, ja redan medan jag väntade på tåget smällde folk fyrverkerier. Men vid tolvslaget bröt helvetet ut precis utanför min balkong. Inte fyrverkerier utan kraftiga, brinnande smällare. Så där meningslöst. Två karlar som höll på och tände på den ena efter den andra. Så otäckt och obehagligt att man eldar så nära husen. Precis som att man inte sprängt tillräckligt i förorterna under året. För min del får det gärna bli förbjudet för amatörer och krav på utbildade pyrotekniker. Obegripligt att folk tycker att man har råd att lägga pengarna på smällare men inte på mat och nyttigheter.

Jag tittade på när Thomas von Brömsen läste Nyårsklockan, men sedan tittade jag klart på filmen. Ute var det lugnt, jag hoppas det fortsätter vara så. Jag minns när man sköt fyrverkerier nyår 2016 och två våningar på ett hus i närheten här blev helt utbrända. Jag såg branden, var på väg till jobbet. Mycket otäckt.

Klockan är mycket, ett nytt år, 2024, är här och det är dags för mig att släcka lampan och sova.