Att måndagen och tisdagen bara swishade förbi har ni nog redan förstått. Men onsdagen var likadan.
Gick upp ganska tidigt på onsdagen, hade långt ifrån sovit några sju timmar, eftersom jag hade lektion på zoom innan jag skulle till jobbet.
Vi skulle presentera våra kommande pm och det blev en intressant dryg timme. Jag kunde bara vara med just så länge eftersom jag behövde åka. Men det var bra att min lärare ordnat så jag kunde vara med den stunden. Det var förra veckans heldag som blev flyttad på grund av sjukdom och då fallerade min planering.
Hann med en tur in på bibblan på Södertörns högskola på vägen. Ville låna en bok och behövde ett lånekort. Eller det var vad jag trodde. Det visade sig att det var ett bokkapitel jag ville ha och att den låg tillgänglig via nätet på deras sida. Då avstod jag från lånekort eftersom innehav av mängder av kort i onödan mest är till besvär. Har lånekort på ett flertal bibliotek i landet.
På jobbet var det helt okej. Jag hade till att börja med en patient men sedan kom en ny och hen föll på min lott.
Hemma gjorde jag en balja kaffe och värmde de två minibaguetterna i micron. Det är alltså inga stora baguetter jag smäller i mig, de är någon decimeter eller kanske kortare. Har inte mätt dem. Jag satte mig för att lyssna på ljudbok, men somnade och vaknade lite senare. Gick upp och rengjorde tänderna och la mig sedan och somnade snabbt.
Torsdagen började med snoozande. Orkade helt enkelt inte upp. Men till sist så…
Gjorde kaffe och två knäckemackor. Tog det lite lugnt och sedan blev det dags att åka.
På jobbet rådde ett visst IVA-kaos. Patienter var på ingång och då behövde vissa skrivas ut till vårdavdelning. Men till sist var allt i sin ordning och lugnet kunde lägga sig. Det relativa lugn som en intensivvårdsavdelning kan ha. För egentligen är det väl aldrig helt lugn med så svårt sjuka patienter. Men det finns grader i helvetet brukar man ju säga…
På vägen hem var det biljettkontroll med en mängd väktare som skulle skydda dem mot oss hemska resenärer. Jag räckte fram mitt fodral med kortet. Hade öppnat det så hon skulle kolla rätt kort. Då tar hon tag i fodralet och fäller ihop det och scannar fel kort. Det larmar förstås. Hon fräser åt mig att hon vill se mitt kort igen eftersom jag saknar biljett. Det får hon inte. Jag plockar ut rätt kort och sticker i handen på henne. SL måste lagt mycket energi på att deras biljettkontrollörer ska vara både otrevliga och resenärfientliga. Jag skrev för ett tag sedan, någon gång i slutet av november eller början av december, hur trevliga de är i Göteborg. Man hälsar, är trevlig och utgår från att den resande har biljett. I Stockholm är det tvärtom. Resenärer är fienden som ska bekämpas. Helst med att vara så otrevlig som det går. Jag har giltig månadsbiljett och kände mig faktiskt trakasserad när hon med avsikt tog fel kort för att kunna ge mig en reprimand. Men tji fick hon. Jag skiter i dessa små människor som måste bruka psykiskt våld mot människor för att må bra. Allt medan SL höjer priserna och drar in turer och tar bort busslinjer.
Nu är mina tre pass den här veckan slut och nu tar annat vid. Har mängder med saker som ska hinnas med innan nästa pass på måndag.
