Häromdagen skrev jag om att jag vaknat för tidigt och undrade om det ens är någon idé att försöka sova ikapp och beta av sömnskulden. Nu inser jag att det är meningslöst att försöka.
Man ska helst sova före klockan 22 säger min sömnapp. Det är sällan möjligt med mina arbetstider. Men plötsligt händer det att jag både är trött och har möjlighet. Som igår. 21:48 somnade jag, men sedan vaknade jag 01:48 och kunde inte somna om. Klockan 03:10 gav jag upp och gick upp. Då började min dag. Vare sig jag ville eller inte.
Efter kaffe och första avsnittet av Bäckström gjorde jag ännu ett försök att somna om. Jag behövde verkligen mer än 4 timmar sömn. Försöket lyckades, även om det tog lång tid innan jag somnade, och när jag vaknade hade jag totalt 8½ timme sömn. Precis lagom mycket.
När jag då vaknade för andra gången började jag om med min morgon. Kaffe och något att äta till. Sedan tog jag tag i dag med det som behövde göras.
Skrev viktiga mail och ringde telefonsamtal. Planerade dagen, drack kaffe och pluggade. Ett liv på repeat. Precis så som ett vardagsliv ska vara.
Jag pluggade 4 timmar, med några kortare pauser. Sedan gick jag och hämtade två paket på två olika ställen. Lämnade paketen hemma och gick till T-banan för att åka och träffa F på ett av hans jobb. Vi skulle fixa en sak i stugan. Men när vi kom dit visade det sig att han inte hade nyckeln med sig fastän han trott det. Så det var bara att åka hem.
På vägen hem köpte F varsin kebab i bröd som vi sedan åt hos honom. Jag fick träffa mina kattpojkar och klappa dem lite.
Jag stannade inte länge. F var trött och jag också. Hemma väntade mer att läsa. Det är snart tentadags. Hur som helst är det ingen idé att jag försöker sova tidigt. Det gör bara att jag inte kan sova mitt i natten.
Jag har ju alltid varit en morgonmänniska och förr passade det ju väldigt bra, för då ringde väckarklockan halv fem 7 morgnar i veckan och gällde det att gå lägga sig tidigt om man skulle orka.
Nu sover jag ju så länge jag vill och då sitter jag ju uppe länge på kvällarna också. Lägger jag mig vid halvelva/elva-tiden somnar jag ganska omgående och sover gott. Jag vaknar ofta till vid två/halvtre, men somnar om igen efter att ha varit uppe en vända på toa druckit lite vatten.
Det där att sova ikapp, beta av sömnskulden som du brukar kalla det, är något som inte fungerar, det har jag läst någonstans. Och det verkar ju som om du också har upptäckt det.
Ha en fin torsdag!
Kram, Ingrid
Just det där med att beta av finns det olika forskares idéer om. Vissa av dem säger att man ändrar sammansättningen på sömnen när man har en sömnskuld och att man tar igen på det sättet. Men vem vet…
Just nu är jag så stressad så jag vaknar mängder av gånger och måste kolla om Putin anfallit Sverige eller något land i närheten. Jag brukar inte hålla på och vakna på det sättet, bara ha för kort sömntid på grund av att tiden inte finns.
För mig har det tidigare fungerat med att sova länge emellanåt när jag haft många timmar sömnskuld. Men nu sover jag knappt alls någon längre tid. Ändå vet jag ju att jag inte kan påverka det som sker.
Ha en fin torsdag!
Kram
Det är extremt irriterande att vakna mitt i natten och inte kunna somna om. För att orka och må bra behöver vi sova mer. Just nu är det så där med min nattsömn men jag ligger kvar och vilar. Inbillar mig att det ger lite i alla fall. Att beta av en sömnskuld är jag inte säker på fungerar. Möjligtvis såtillvida att man sover mer ett par nätter men i förlängningen tror jag att man behöver ha ett jämnare sömnmönster.
Kram och god torsdag!
Ja, visst är det så att man bara kan sova ikapp vid kortare sömnbrist. Man behöver ett jämnt sömnmönster över tid.
Kram