Konsten att skapa oro utan att anstränga sig

Igår, som av en händelse, var skrivpuffordet orolig. Jag hade just skrivit mitt inlägg och sedan tittat färdigt på sista avsnittet av Soldater i månsken, en TV-serie i  fyra avsnitt jag hittat på play. I tystnaden som uppstod hörde jag ett svagt tjutande och undrade vad det var. För inte kunde det väl vara Hesa Fredrik? Jag gick ut och lyssnade och kunde konstatera att det verkligen var Hesa Fredrik, VMA.

Det blev tyst och jag väntade en stund på faran överlarmet, men det kom inte. Jag tänkte på hur torrt det är och att det troligen brann någonstans i närheten. Frågan var bara var.
Kollade på i mobilen och på datorn, men hittade ingen info. Där brukar jag få meddelanden om vad som hänt, även när det brinner i Norrland eller andra platser åtskilliga mil bort. Onödig info med andra ord. Men nu, när det var på den plats jag befann mig fanns ingen info.

Jag blev inte rädd. Det föll mig inte in att ringa varken polisen eller SOS.

Jag skickade ett sms till K och frågade om han visste. Han brukar ha koll på sånt. Men han visste inte, hade heller inte fått någon info. Men han letade reda på info åt mig och jag fick därför snabbt veta att det var ett falsklarm. Långt före innan de flesta fick veta.
Vi tyckte båda att det varit på sin plats med en faran översignal. I synnerhet som det var ett falsklarm.

När jag nu på morgonen läser artiklar, och inte minst människors egna reflexioner i olika chattar, blir jag förbannad, bestört och väldigt arg. Så dåligt hanterat av myndigheter och ansvariga!

Jag blev som sagt inte rädd. Kanske för att jag tror att mycket av den krigsfara som målas upp är överdriven. Terrorism ja, men inga ryssar som kommer ”smygande” med bombplan en sen kväll. Sen förresten, kl 22.00 är knappast sent.

Men många har blivit livrädda, enligt sina egna berättelser, barn har gråtit hela natten och människor har varit skräckslagna just för att det aldrig blev faran över. Många är fortfarande uppskakade av händelsen. Trots att de nu vet att det inte var ett riktigt larm.

Varför kunde man inte bjuda på ett faran över?!!

Hur är det egentligen med infrastrukturen? Nog måste väl hemsidor och telefonväxlar klara av att folk ringer, eller surfar in, och frågar vad som hänt utan att de brakar ihop?

Det är inte okej att försvara sig med att om det varit på riktigt hade informationen kommit på TV och radio direkt, samtidigt med larmet. För så kan det väl inte vara, att om vi inte ser larmet på TV eller hör det i radion så är det inte på riktigt. Hör vi larmet så ska vi utgå från att det är på riktigt, ett VMA (Viktigt Meddelande till Allmänheten).
Så fort man visste att det var ett falsklarm skulle man blåst faran över. Det har man fortfarande inte gjort så rent formellt så skulle det kunna vara så att fienden tagit över media och påstår att det var falskt larm.

Sen försöker man dribbla bort vår indignation med att rada upp dessa träliga listor över mat vi ska ha hemma för att klara oss i 72 timmar. Kontanter ska vi ha också! I ett samhälle som våra styrande gör allt för att göra kontantlöst. Kom igen nu och se till att ni gör det som är er uppgift! Jag överlever minst 72 timmar på min mat. Bara så ni vet.