Rost, men inte rostig – Bloggutmaning i mars 16

Orsakullan, Madeleine, har en bloggutmaning i mars med en fråga att besvara varje dag.

 

En gammal sak jag har i hemmet är…

Det finns naturligtvis ett och annat som är gammalt där hemma. Men allt är relativt och därmed blir det en definition vad som anses vara gammalt.
Jag är rent generellt inte mycket för gamla saker och går (nästan) aldrig på auktioner, second hand och liknande. Jag är mer av typen IKEA-människa och föredrar nya saker. Fast det finns undantag förstås. Men jag skulle aldrig få för mig att köpa en begagnad säng. Troligen inga begagnade möbler alls. Om jag inte känner den som säljer väl. För just möbler är en källa till vägglöss. Om man har otur.

Nu ska jag berätta om min brödrost. Inte gammal i ordets rätta bemärkelse, köpte den i slutet av 1974.

Förhistorien är följande:
I mitt föräldrahem fanns en brödrost. Jag har alltid älskat rostat bröd. Men eftersom min pappa inte var speciellt förtjust i rostat så togs den i stort sett aldrig fram. I mitt hem var det inte fritt fram för oss barn att själva ta fram något. Inte ens som tonåring fick jag ta fram brödrosten eller sätta på TV:n. Jag brukade gå hem på lunchrasten i skolan och spela skivor på grammofonen när ingen var hemma. Inte ens mamma fick använda den själv. Men min bror fick göra det och jag tilltvingade mig något slags rätt att använda grammofonen. Under visst ogillande.

Men nu åter till brödrosten:
Jag ville som sagt ha rostat bröd. Därför bestämde jag mig för att protestera genom att envist säga: ”När jag tjänar egna pengar ska jag köpa en brödrost!”

Jag började tjäna pengar, i mindre skala, redan som 13-åring. Jobbade i affärer och senare, en sommar, som industristäderska. Men någon brödrost köpte jag inte.

Jag började jobba i vården, som sjukvårdsbiträde, den 12 november 1974. Eftersom jag var timanställd i november och inte fick någon tillsvidareanställning förrän i december fick jag min första lön strax före julafton 1974. Då köpte jag en brödrost. Den tjänstgör fortfarande i mitt hem i Stockholm. Men numera har jag också en nyare brödrost i stugan. Här i Växjö finns en brödrost och idag har jag ätit två rostade mackor med kaviar och ost till mitt morgonkaffe. Rostat bröd går alltid hem hos mig.

 

*Bild pixabay

Det här inlägget postades i Bloggutmaning i mars 2020, Livet. Bokmärk permalänken.

8 svar på Rost, men inte rostig – Bloggutmaning i mars 16

  1. Micke skriver:

    Rostat bröd är ju lite av en favorit för oss…tror vi har avverkat tre stycken under våra år tillsammans jag och frugan.
    Men då har den tidvis använts varje dag…gott är det.

    Fin historia du delat här…uppskattar den.

    Ha det fint.

  2. Ingrid skriver:

    Tack för den härliga historien om din brödrost!
    Här kalasar jag på rostat bröd på söndagarna, då jag byter ut den nyttigare Lingongrovan mot en härlig rostad franskbrödskiva med ost och apelsinmarmelad.
    Ha en fin fortsättning på dagen!
    Kram, Ingrid

  3. znogge skriver:

    Jag förstår mer än väl att du ville ha en brödröst. Så märkligt att du inte fick ta fram och använda brödrosten eller starta teven. Själv brukar jag äta rostat bröd på helgerna bara men visst är det gott, speciellt med ost och marmelad.

    Kram och ha en bra dag!

  4. skogsnuvan skriver:

    Jag har nog en rätt gammal brödrost. Den har alltid funnits här och jag är ju ändå 70 år gammal så den borde vara gammal och bra ändå.
    Här i mitt hus är allting gammalt och har funnits här alltid. Det är väl bara tvn och datorn som är nya. Många möbler är tillverkade av min farfarsfar och är så starka och fina och har hållit i flera generationer. Sängen jag ligger i står det 1863 på baksidan men den duger gott åt mig. Egentligen bryr jag mig inte och suktar inte efter något nytt utom kanske en ny madrass som inte fjädrarna sticker upp i.

  5. Mia skriver:

    Härlig historia bakom brödrosten 🙂 Jag gillar rostat bröd men av nån anledning blir det inte av att ta fram apparaten…jag får väl bättra mig 😉

  6. Emma Engström skriver:

    Här hemma är det en liten salig blandning om man kan säga så! Gillar det moderna men det finns så otroligt mycket fint och gammalt, som gör sig hur fint som helst bland det moderna! <3

  7. Pingback: Fem en fredag v. 37: Ägodelar | Kraka

Lämna ett svar till Micke Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *