Tre gånger nödig resa

Från början hade jag tänkt komma iväg redan vid 4-tiden. Men det var helt omöjligt, jag kom inte i säng förrän efter midnatt. Men jag gick i alla fall upp vid 5-tiden, Hade en del att styra upp innan jag kunde åka.

Vattnade mina blommor och tomatplantor. Var inne lite snabbt i köket hos Fia och U för att kolla till kattungarna. Hade fått för mig att mamma Katten var ute, men det visade sig vara den katt vi tror är pappa till kattungarna som smög omkring på gården.

Jag bjöd honom på lite mjukmat som blivit över efter pojkarnas frukost. Han verkade hungrig och blev glad.

Klockan halv åtta åkte jag från Stojby. Det är tämligen långt att köra, men det var en nödvändig resa. Jag hade tre olika viktiga saker att ta hand om. Eller fyra egentligen, men den fjärde bokade jag in eftersom jag ändå skulle resa upp.

Det hade framförts klagomål på att jag inte varit i stugan. Trots att man vet att jag jobbar med covidpatienter på annan ort och att det är en propå från regeringen och folkhälsomyndigheten att man inte ska resa längre bort än 2 timmar i egen bil. Det känns som rena mobbingen. Men så är det i koloniföreningar. Grannens ogräs är viktigare än liv och lem. Är till och med anmodad att inkomma skriftligt med hur jag tänker hantera situationen. Så otroligt löjligt!

Hur som helst var det trevligt att se sin stuga igen och tillbringa några dagar där. Jag blev bjuden på kaffe av grannen och sedan kom F en stund och vi gick igenom lite vad som ska fixas. Jag pratade med några andra grannar också, på avstånd, men insåg snabbt att de inte fattar ett dugg hur det är att jobba på IVA i dessa tider. Jag gick därifrån för jag orkade bara inte höra på deras ointresserade kommentarer. typ det kan inte vara så farligt du har ju hållit dig frisk. Det finns en mängd reportage från intensivvården för den som är intresserad.

Framåt kvällen, då det var svalare ute, tyckte även pojkarna att det var trevligt att vara ute i trädgården. De var ute medan jag åt middag, en färdigrätt jag hade i frysen, och fixade med ett och annat. Sedan gick vi in och jag och Kingston la oss i sängen. Orvar hittade något annat roligt att kolla på. Men han var uppe i sängen en kortare stund för att kolla läget. Men till sist kom även han och la sig i sängen. Blev nog lite ensamt för honom.

På tisdagen gick jag upp tidigt och åkte till Uppsala för att lämna bilen på verkstad. Jag har reklamerat den reparation man gjorde i november. Man kollade på bilen och konstaterade att jag hade rätt, det läcker olja. Man kunde också snabbt konstatera vad som är fel. Nu har jag fått en ny tid om två veckor. Då blir det en heldagsoperation igen för hela växellådan måste monteras ner. Jag har börjat fundera på att göra mig av med den bilen. Inte för att jag tycker illa om den, men garantin gick ut i slutet av april, då var den 5 år. Har beställt en provkörning av nya i10 den dagen då jag ska lämna in bilen. Den har en massa spännande tekniska finesser som man kan välja till.

Jag åkte hem och letade efter en sak som behöver lämnas tillbaka. Men jag kunde inte hitta den. Har meddelat detta och frågat om jag kan ersätta den istället. Man hade inte behagat svara ännu på sen eftermiddag.

Åkte till stugan och har jobbade hårt med lite pauser då och då. Det var klarblå himmel och väldigt varmt i solen.

När mobilladdningen var nästan slut gick vi in. Kingston kom och la sig en stund hos mig, men pojkarna försöker alltid hitta svalare platser. Vet egentligen inte om det är svalare under skåpet eller sängen. Har inte orkar prova att lägga mig där. Sätter hellre på fläkten.

Pratade med F i telefon. Han ska försöka hinna följa med när jag ska provköra. Jag hoppas det funkar för honom. Sedan tittade jag först på sista avsnittet av Rebecka Martinsson och sedan ett avsnitt av Ett fall för Vera. Behövde verkligen lite vila, vilket bevisades av att jag somnade mitt i filmen.

Vaknade mellan tre och fyra. Med världens huvudvärk. Gjorde kaffe och fortsatte titta på Vera. Hade kunnat gå upp och ut, det var nog lagom temperatur för trädgårdsarbete, men jag valde att fortsätta vila.

Somnade en liten stund men var ute vid 9-tiden med kaffe. Pojkarna fick också gå ut förstås. De växlar gärna lite mellan ute och inne eftersom det blir så varmt på dagen.

Jag har fortsatt att fixa i trädgården. Men jag har också diskat och Wåge fick säsongens första skrovmål. Ja, Wåge är alltså min röda snabeldrake som bor i stugan.

Vid middagstid tog jag en biltur till Tyresö för att i första hand köpa en rulle eltejp. Passade på att äta lunch  eftersom det fanns ett avskilt bord med närmare 4, kanske 5, meter till nästa person. Det är tur att jag är en introvert person som gillar att slippa komma för nära. Men centrumet var hur fullt av folk som helst och folk träffades, hälsade på varann med kramar och kindpussar. Vad är det för fel på folk!

När jag ätit, fläsknoisette, gick jag till Lindex och köpte trosor och sockar. Hade tagit med mig ett par trosor för lite. Sedan gick jag med raska steg till Classe och köpte den där tejpen och på vägen till bilen smet jag in på zooaffären bara för att titta och köpa någon mjukmat så jag skulle slippa gå in i någon matvaruaffär. I Stockholm är det trängsel på ett helt annat sätt än i Växjö. Riktigt obehagligt faktiskt.

När jag kom hem till stugan var det jättevarmt, men jag har hunnit köra bort en del kvistar och tagit mer ogräs. Jag har också löst problemet med den borttappade prylen. Jag fick veta vad de skulle ha i ersättning och swishade genast så jag blev av med problemet.

På kvällen kom han som skulle titta på mina fönster. Vi hade kontakt redan i februari, men sedan kom pandemin och det har dragit ut på tiden. Men nu bokade vi tid eftersom jag ändå skulle upp. Jag ska få offerten i veckan, men det pris han nämnde ”mellan tummen och pekfingret” låg i det intervall som jag vet att det kostar. Han verkade seriös.

På kvällen satt jag en stund ute, men det var bara 12 grader i skuggan. Frös. Det är en enorm skillnad mellan dags- och kvällstemperatur. Det är det inomhus också. Nästan 30 grader på dagen men på natten var det skönt med två täcken och en filt. Det var 16 grader inne när jag vaknade. Men det är jag van vid, brukar ha 17 grader i min lägenhet på vintern.

Klockan var mycket när jag la mig, nästan halv tio. Kollade lite på Ett fall för Vera, drack kaffe och chillade. Det var sista kvällen för den här gången.

Syrenerna håller på att slå ut. Troligen har de blommat ut nästa gång jag kommer.

Det här inlägget postades i Livet, Mammason, Mitt nya (arbets-)liv, Stugan, vår egen korkek, Växjö. Bokmärk permalänken.

3 svar på Tre gånger nödig resa

  1. Ingrid skriver:

    Vilka intensiva dagar – det känns inte som avkoppling direkt?
    Det var en konstig reaktion du fick från stugföreningen. Jag tycker att de kunde hjälpa dig lite i stället när de vet vad du jobbar med. Är folk så dåligt insatta i vad det innebär att jobba med covid-patienter. Jag tycker att det informeras och informeras hela tiden, men folk orkar kanske helt enkelt ta informationen till sig. Man sticker huvudet i sanden och vill inte veta….
    Kram, Ingrid

  2. Knut Carlsson skriver:

    Tyvärr är stämningen på flera kolloområden ogin och polisiär. Många pensionärer som är lediga och agerar poliser. Ingen förståelse för att vissa ägare jobbar o kanske inte kan vara på plats 100 % av tiden. Det gäller att vara bundis med styrelsen annars är mitt råd att ge upp (vilket vi gjorde)…

  3. Znogge skriver:

    Så sniket av koloniföreningen att reagera som den gjorde. Jag håller med Ingrid om att de kunde hjälpt dig i stället för att leka poliser. Jag hade blivit vansinnigt irriterad på det. Jag förstår inte heller hur folk kan vara så ovetande om vad ditt arbete innebär. Jag menar det informeras ju dagligen om detta. Suck säger jag bara.
    Någon avkoppling blev det inte för din del men jag förmodar att det känns skönt att ha detta gjort nu.

    Kram

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *