Skyndsam återresa till nya äventyr

På söndagsmorgonen var det inte tal om fri sovnig. Min mobil hade alarmet på 7:00 och strax efter gick jag upp. Fick i mig lite kaffe och packade ihop. Tog en dusch medan F bar ut våra saker.

Sedan bar det av hem till Stockholm igen. Skulle träffa L vid 15-tiden i stugan. Det var en massa vägarbetsområden och vi insåg att vi borde åkte hem samma väg som vi åkte ner, men efter Örebro blev det normalt. Någonstans stannade vi till och köpte varsin macka. Jag köpte en med brieost, salami och ett stekt ägg. Lite udda kombo kanske, men gott.

Vi stannade till vid Solberga handelsplats och jag shoppade loss på Stora Coop. Frukost till måndagen och lite fika bröd för eftermiddagen. Precis när vi skulle åka igen ringde L. Jag gav henne en vägbeskrivning till en plats där vi kunde ses. Men hon missuppfattade och vi fick åka och möta henne på ett annat ställe. Men det gick ju bra det också.

Sedan hamnade vi i köerna efter någon olycka. Men vi tog en annan väg och kunde åka runt platsen där allt stod stilla.

När vi kom till stugan gjorde jag kaffe och vi fikade. Men F var så trött så han fick sova en stund i min säng. Hans säng skulle L bädda klart för natten eftersom vi skulle komma hem sent.

L och jag drack kaffe och åt bullar. F erbjöds kaffe men tackade nej och gick sedan upp och körde trimmern en stund. L och jag bytte om och F skjutsade oss till Mall of Scandinavia.

Vi hade för avsikt att äta inne på MoS. Det var lättare sagt än gjort, men till sist hittade vi en plats vid ett bord där det satt en ensam kvinna och vi fick ta två platser hos henne. Det visade sig att hon kom från Töreboda och att Michael Blomqvist, sångaren i Asta Kask, är farfar till hennes barnbarn. Ett typisk ”Jag mötte Lassie” *.

L och jag åt bakad potatis med Skagenröra och jag drack ett glas av ett mycket gott vitt vin.

När vi ätit klart letade vi oss fram till Friends Arena, som ligger alldeles bredvid MoS. Lite oklar skyltning gjorde att vi hamnade i fel ingång, och blev därför kroppsvisiterade och fick våra saker genomsökta två gånger. Men när vi väl var inne så var allt frid och fröjd.

L köpte något godis åt sig och en dricka. Jag köpte inget, vilket jag ångrade senare för jag hade behövt en flaska av det osedvanligt dyra vattnet. Vi hade inte platser bredvid varann, det var utsålt trots att L köpte biljetter redan 9 april. Men det funkade ändå.

Jag köade för varsin T-shirt och det tog ännu längre tid i den kön än det gjorde när jag köpte min RammsteinT-shirt utanför Ullevi i torsdags. Men det är ju så det är.

Som förband spelade Joakim Thåström. Han var bra som alltid.

Det var verkligen fullt i arenan och det fylldes på lite mer när Rolling Stones väl kom på scenen. De började spela cirka 20:50. De höll väl på lite drygt 2 timmar.

Man ser ju artisterna som figurer i storlek med Teskedsgumman. Men vad som händer på scenen visas också på stora bildskärmar.

”Det går inte att överskatta Stones betydelse för rockhistorien. De är kanske inte det mest nyskapande eller experimentella bandet som funnits men de har förvaltat den svarta, amerikanska bluestraditionen och skapat ett alldeles eget sound. De representerar den sortens rock som bara kan jammas fram i mötet mellan musiker som älskar att lira och det finns antagligen inte ett enda rockband som inte har inspirerats av dem på något vis” skriver svt.se i sin recension och jag är helt överens.

Att det var kaos när vi skulle hem behöver jag nog inte berätta. När så där femtiotusen människor ska åka kollektivt samtidigt i Stockholm håller inte infrastrukturen.

Vi tog Tvärbanan en station, eftersom den på grund av spårarbeten inte gick längre än till Stora Essingen, bytte till T-bana in till T-centralen och bytte där igen. SL körde med korta tåg, som om det vore just en vanlig söndag med få resenärer. Suck!

Hur som helst svängde vi in på koloniområdet 01:11 och satte oss sedan ute, eftersom det var en varm natt, och drack lite Crazy Cat och åt varsin kantarellostsmörgås. När vi gick in och la oss somnade vi så fort huvudet landade på kudden.

 

*Att dra en ”Lassie” betyder att berätta om en kändisspaning, gärna av det mer udda slaget om ett möte i flera led.

Det här inlägget postades i Livet, Mammason, Stugan, vår egen korkek, Teater, museum, kultur, musik. Bokmärk permalänken.

6 svar på Skyndsam återresa till nya äventyr

  1. Znogge skriver:

    Vilken intensiv men bra dag och vilken härlig konsert på kvällen! Inget pjåkigt förband heller får man väl säga 😀

    Kram och god måndagskväll nu!

  2. Ingrid skriver:

    Så i roar er! Jag blir matt bara av att läsa om det, men jag förstår att det måste ha varit en härlig konsert på Friends Arena.
    Ha en fin fortsättning på veckan!
    Kram, Ingrid

    • Kraka skriver:

      Båda konserterna jag varit på var härliga. Var och en på sitt sätt.
      Ha en bra fortsättning på veckan du också!

      Kram

  3. Micke skriver:

    Stones är ju lite av förgrundsgestalter för många av rockens stjärnor, även för oss andra kanske till viss del.
    Keith har alltid varit min favorit i bandet men de andra går ju inte av för hackor de heller.
    Rammstein har jag alltid gillat också, fast live har det aldrig blivit av.

    Det blir ju alltid så efter en spelning med de ”stora” banden, brukar själv strategisk röra mig mot utgången under extranumren så man slipper det värsta.

    Ha nu en fin kväll Kraka.

    • Kraka skriver:

      Ah, du måste se Rammstein live någon gång i livet! Deras pyrotekniska show är spektakulär. Det var min tredje gång jag såg dem live.

      Ha en fin kväll och en bra fortsatt vecka!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.