Två veckor eller en evighet

Så var det dags igen. Att börja jobba. Ganska exakt två veckor hade jag varit ledig. Ganska alltså, för det var 13 dagar. Dessa dagar hade inrymt en helg där jag som förtroendevald haft en en uppsättning praktiska göromål under en helg, mest på lördagen. Gjort en tenta på en högskolekurs, en 7,5 poängare, vid Göteborgs universitet via zoom. Jodå, jag blev godkänd men måste göra skriftlig komplettering som kompensation för den där måndagen då jag blev akut sjuk. Innan dess kommer läraren inte att rapportera in mitt resultat. Fick veta det igår, men har redan tagit tag i det och räknar med att hinna under kommande vecka.
På tisdagen förra veckan opererades jag för en varböld i käkbenet. Jodå, det verkar gå bra. Eller i alla fall känns det så.
På onsdagen var jag hos min bror och svägerska för att hjälpa dem med en sak. Jag har varit hundvakt och jag har varit på utflykt med Kingston till Eskilstuna för att få honom rakad. Jag har röstat i EU-valet och jag har börjat plugga inför min nya kurs, Fornnordisk religion, som börjar på måndag på Stockholms universitet. Har också gjort en massa annat, mer eller mindre nödvändigt. Ändå kändes det som om jag befunnit mig i ett vakuum, helt bortkopplad från livet. Trots fester, umgänge med vänner och kulturella aktiviteter så är jobbet själva navet som resten rör sig runt. Kändes som om jag inte jobbat på evigheter. Men nu var det alltså dags.

Gick upp vid 7-tiden, blev sedan sittande med kaffe och risifrutti. Lyssnade på ljudbok och fixade med lite ditten och datten. Tiden går så fort de där förmiddagarna när jag sedan ska iväg för att jobba.

Lagade en lunchlåda, gjorde mig i ordning och klädde mig och satte mig sedan en stund. Det var dags för Corsodylsköljningen en halvtimme efter specialtandcremen och sedan skulle jag bli tvungen att vänta ytterligare en halvtimme innan jag fick dricka kaffe. Att äta var inte att drömma om, det fick räcka med frukosten. Annars skulle allt jobb med tänderna vara förgäves.

Åkte till jobbet, jobbade och åkte hem. Det är den korta versionen. Den långa kan jag tyvärr inte skriva om… Men den var riktigt intensiv och händelserik.

Nu är jag hemma i stugan. Pojkarna har fått sin kvällsmat, Mjau mjukmat, torrfoder har de alltid tillgång till. Har pratat med F i telefon och sitter nu med en mycket mjuk ost, med vitlök, och ett glas rött. Återhämtning inför resterande tre pass.

Det här inlägget postades i Livet, Mitt nya (arbets-)liv, Stugan, vår egen korkek. Bokmärk permalänken.

3 svar på Två veckor eller en evighet

  1. znogge skriver:

    Det har varit en intensiv ledighet för dig med mycket på agendan. Lite surt att du behöver göra en skriftlig komplettering för dagen du var sjuk men det är bara att göra det. Måste säga att jag tycker din nya kurs låter mycket intressant! Hoppas att kommande arbetspass blir drägliga och att du hinner andas mellan dem.

    Kram

    • Kraka skriver:

      Tack! Jodå, lite ska jag nog hinna andas och nästa vecka har jag flera ”andningsaktiviteter” inplanerade.
      Ha en fin fredag du också!
      Kram

  2. Ingrid skriver:

    Du har verkligen haft fullt upp de här lediga dagarna. Skönt att höra att det känns bra efter operationen. Jag har inte röstat ännu, men ska göra det på söndag. Fast jag har inte riktigt bestämt mig ännu hur jag ska rösta?
    Önskar dig tre lugna och fina arbetspass!
    Kram, Ingrid

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *