Tre jobbnätter

På det hela taget har nätterna varit lugna. Men det där med att IVA-patienter bara ska stabiliseras så de blir transportabla höll ju inte. När vi stabiliserat så sa ambulansen ifrån och ville inte transportera nattetid på grund av resursbrist. Vi hade ju läget under kontroll och inget ytterligare skulle göras på annat sjukhus. Patienten blev kvar hela natten. Trots att beslutet säger något annat. Men jag har aldrig trott på att sommaridéerna ska hålla. Så jag var inte överraskad.

När jag kom på torsdagskvällen fick jag ta över 4 telefoner plus RAKEL. Nu har man bestät att vi bara behöver ha 2 av telefonerna. Men RAKEL ska hänga med hela tiden. Det skulle behövas större fickor för alla saker man ska ha med sig.

Har i alla fall haft förmånen att få äta tårta alla tre nätterna. Jag gillar tårta! Torsdag-fredag var det gräddtårta med jordgubbar och lördag hade man en frukttårta.

På vandrarhemmet fick jag nöja mig med knäckebröd… Det har varit ömsom regn och ömsom alldeles för varmt.

Trots att det varit tre bra nätter var, och är, jag väldigt trött. Jag har sovit många timmar på dagarna mellan jobbpassen, men ändå känt mig utmattad. Om man räknar ihop mina arbetspass och tänker sig som em heltid så har jag jobbat 1,8 månader. Alltså innte ens 2 månader. Jag känner mig inte alls mogen att ha allt det ansvar som plötsligt ligger på den ensamma sjuksköterskan. Det fungerar väl om inget händer, men att plötsligt ha ledningsansvar känns inte okej. Men det är bara att bita ihop och be till den Gud jag trots allt tror på. Visst, det finns massor av information i olika pärmar och på interna nätsidor, men jag kan inte den delen av jobbet. Jag är inte ens helt säker på att jag hittar överallt på sjukhuset.

Både på lördagen och söndagen stannade jag kvar en stund och var lite social med arbetskamraterna som jobbade dag. Där utbyttes en hel del info om hur dåligt det fungerar och saker som hänt. Möjligen fick jag även en ”förklaring” till det märkliga mailet jag fick på onsdagen. Det va en av deras ordinarie undersköterskor som missat sitt arbetspass och kom en halvtimme försent. Men det är fortfarande märkligt att man skickar ett mail till mig med frågan: ”Vill bara dubbelkolla så du dyker upp imorgon natt….” Jag tog faktiskt illa vid mig, jag har aldrig låtit bli att komma till jobbet på ett bokat eller schemalagt pass. Jag har låg sjukfrånvaro under mina 48½ år jag jobbat i vården och de gånger jag varit sjuk har jag sjukanmält mig. Jag kände mig misstänkliggjort och utpekad som opålitlig. Suck!

På söndagen var det dags att vaka av och jag hann sova en kort stund innan hoppackning och städning. Åkte från vandrarhemmet strax före halv tolv.

Tänkte stanna och gå ett varv inne på Asex i Jönköping, men det var alldeles för mycket folk. Nöjde mig med en fika på IKEA och blev sedan insläppt bakvägen för att snabbt hämta klädställning Mulig. Ska ha den när jag går igenom mina garderober och klädhögar hemmahemma.

Pizzaslice och kaffe. Det var trångt och jag blev tvungen att dela bord. Det kom två personer som bara satt och gnällde på allt. Till och med att de gnällde på vad andra hade på sina tallrikar. De hade kommentarer som fick mig att tänka på när  Anna Kinberg Batra sa att Stockholmare är smartare än lantisar. Det här paret hade kunnat vara en illustration på osmarta lantisar. Ja, ni skulle hört deras kommentarer om hur svårt det var att använda kaffeautomaten. De behövde till och med få hjälp av personalen för att förstå att koppen ska ställas under kranen och sedan trycker man på knappen och då fylls koppen. Suck! Men de bjöd på viss underhållning. Att titta på folk är många gånger roligare än den mest dråpliga revy. 🙂

Jag stannade ett par gånger till på vägen. Behövde vila. Att stanna ofta betyder lång restid och jag var inte i stugan förrän 18:50. Resten av kvällen ska jag chilla.

Det här inlägget postades i Livet, Ljungby, Mitt nya (arbets-)liv, Stugan, vår egen korkek. Bokmärk permalänken.

7 svar på Tre jobbnätter

  1. znogge skriver:

    Jag tror inte att det är så enkelt att Stockholmare är smartare än lantisar. Osmarta personer finns överallt och just nu i vår lillhåla tycker jag att Stockholmarna hör dit så allt ligger nog i betraktarens ögon. Skönt att arbetsnätterna är över för denna gång och att du har landat in i stugan!

    Kram och god kväll!

    • Kraka skriver:

      Det är absolut inte så enkelt och det var väldigt dumt av henne att som offentlig person säga det. Men de där två fick mig att tänka på hennes uttalande, utan att hålla med om det. Träffar man på folk på landet som beter sig så är det lätt att tänka att de är ”dumma”. Det var de säkert inte, men väldigt i avsaknad om hur man uppför sig och väldigt inskränkta i sin egen värld.
      Ska förtydliga att det var i den där entréserveringen och borden är pyttesmå så allt man säger och allt man gör kommer väldigt nära. Borden är egentligen inte alls lämpliga för att dela med okända, men vad gör man när det är fullsatt. Jag hade snällt frågat den som satt där om det var okej att jag satte mig. Den kvinnan, kanske i 60-årsåldern, satt och ålade sig (!) vid bordet. Bara det är ju värt en suck. Men hon sa okej och när hon målat sig klart gick hon. Då satte sig det där paret vid bordet utan att säga hej, fråga om det var okej elelr på annat sätt bete sig artigt. Sedan började gnäll-litanian som fortfarande pågick när jag gick. Jag som är känslig för varma drycker satt där en bra stund och det var som en skiva som gick runt, runt. Gubben var rätt tyst, men visade irritation. Kvinnan bara klagade hela tiden och försökte få med honom i klagosången.

      Nu är det måndag och än så länge verkar vädret perfekt för mina planer. Växlande molnighet och inget regn. Det är bara att hoppas att det fortsätter så.

      Kram

  2. Micke skriver:

    Att studera andra människor kan vara roande tycker jag, fast ibland suckar man ju bara och skakar lite på huvudet, så är det ju bara.

    Tufft jobb det där, lite så ibland hos vårat fritids, ensamarbete med ansvar för flera barn, händer något i slutet på dagen så finns det ingen hjälp att få.
    Men det är ju lite allvarligare hos er, hujeda mej.

    SV: Har allt sett tecknen, lite kusligt.

    Ha det bäst Kraka.

    Ha en fin kväll.

    • Kraka skriver:

      Ja, andra människor gör teaterbesök onödiga ibland…

      Man verkar ha missat att kompetens och platsbunden erfarenhet inte är samma sak. Jag är inte van vid små sjukhus där till exempel röntgenpersonalen sover hemma och ska ringas in om någon behöver röntgas nattetid. Vissa prover måste skickas med taxi till Växjö om de är akuta och inte kan vänta till den ordinarie transporten på morgonen osv. Jag har inte koll på det alls. Mitt hemmahemma sjukhus är Huddinge. Där har jag varit i IVA-verksamheten i mer än 15 år och tycker väl att jag ”kan” det mesta. Men inte ens där kan och vet jag allt.
      Tycker det är obegripligt att man lämnar över ansvaret till någon som jobbat mindre än 2 månader. Alltså lednigsansvar och att hålla i helheten. Patienter är samma lika överallt och jag har jobbat 34 är med intensivvård.

      Har du sett McCormacks film Vägen? Den är sevärd. Bygger på boken The road, som jag tror finns på svenska numera. Rekommenderas! både boken och filmen.

      Ha en bra måndag!

  3. Ingrid skriver:

    Studera andra människor kan vara nog så intressant. Skulle stockholmare vara smartare än lantisar? Det är nog tveksamt. Jag har sett många korkade stockholmare måste jag säga.
    Hoppas att du fick en skön nattvila och vaknar pigg och utvilad i dag.
    Glad måndag!
    Kram, Ingrid

    • Kraka skriver:

      Uttalandet får stå för Kindberg Batra. Jag sa bara att jag kom att tänka på hennes uttalande när jag hörde dem. Det var kvinnan som höll en aldrig sinande gnäll-litania (jag vet att det inte kan heta så, borde heta bara litania eftersom det i sig är en klagosång). Det är spännande att se och höra människor för vissa är verkligen eljest.

      Ha en fin måndag Ingrid!
      Kram

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *