Fem en fredag v. 34: Förändring

Fem en fredag är ett bloggtema hos elisamatilda. Du kan läsa andras inlägg eller skriva ett eget.
Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar här så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Glöm inte att länka till elisamatildas inlägg så fler kan ta del av Fem en fredag.

 

  1. Vad är din nästa önskan för hösten?
  2. Vad har du fått tillräckligt av gällande sommaren?
  3. Vad är något avklarat inför hösten?
  4. Vad är något som är på gång?
  5. Vad blir en förändring i höst?

 

  1. Lugn och ro så jag kan fokusera på jobbet och studierna utan att det dyker upp problem att ta hand om.
  2. Renovering! Speciellt renoveringsstrul.
  3. Har beställt det mesta av höstens studielitteratur.
  4. En ny period på IVA Ryhov och fyra nya kurser på Newmaninstitutet.
  5. Ett nytt ställe att bo på. Byter vandrarhem till ett i Norrahammar.

 

Publicerat i Fem en fredag, Livet | 3 kommentarer

Från kroppsarbete till kroppens andliga betydelse

Trots att jag hade omfattande planer för dagen hade jag fri sovning. Det är alldeles för fuktigt ute nu för att börja måla före klockan 10.

Efter kaffe och mackor satte jag igång och det tog sin tid. Det som tog mest tid, i alla fall kändes det så, var att klättra upp och ner på stegen.

På eftermiddagen blev jag tvungen att ta en paus och äta. Kändes som att jag skulle svimma och ramla ner om jag inte fick mat. Det blev en sen lunch, på gränsen till det vi kallar lupper (lunch-supper).

Hittade två kokta ägg och ett par potatisar i kylen och en burk sill i källaren. Den är bra den där källaren, trots att det är oordning och i fuktigaste laget. Kallt är det i alla fall. Jag hoppas kunna ta tag i den nästa sommar. Men vem vet…

Efter maten fortsatte jag och fick den bakre väggen klar. Det ska ju målas ett varv till, men det tror jag väl inte att jag hinner i år. Annars vore det bra att i alla fall få den bortre delen av bakväggen färdigmålad så elskåpet kan komma på plats. Men allt beror på vädret.

När jag var klar tvättade jag mig ordentligt och bytte kläder. Tog klänningen med de små rosorna som jag köpte i Alingsås. En kofta fick följa med i kassen.

Gick upp till T-banan och åkte in till T-centralen och gick därifrån raskt till Katolsk bokhandel. Ville hinna dit innan de stängde, vilket jag väl tror är klockan 18:00. R har fått jobb där och jag ville träffa honom och säga hej. Det hann jag med några minuters marginal. Men jag hade inte behövt stressa för  han skulle sälja böcker efter boksamtalet.

Jag hann ta en fika inne på Eugeniakyrkans café. Jag kände återigen att jag behövde äta.

Kaffe och en stor ostmacka. Jag nästan slukade mackan eftersom jag kände mig utsvulten.

Lagom i tid gick jag sedan in i kyrkan och letade rätt på det som heter Stora salen. Hur den nu kan heta det, för den är rätt liten tycker jag. Det var mycket folk men till sist hittade jag en plats.

Man fick ta för sig av dryck och tilltugg. Jag hämtade ett glas rosévin som jag sedan smuttade på under bokpresentationen. Det var Fredrik Heiding, jesuitpater och en av lärarna på Newmaninstitutet, som presenterade sin senaste bok. Den kom ut i början av sommaren så det var inte en bokrelease i egentlig mening. Men man fick köpa boken till lite rabatterat pris. Givetvis passade jag på att få mitt exemplar signerat.

Boken heter Låt kroppen tala : Dominikus nio sätt att be. Förutom på Katolsk bokhandel finns den givetvis att köpa hos de vanliga nätbokhandlarna.

Det började med att Fredrik H gjorde en inledande, kort, beskrivning av boken och sedan blev han intervjuad av John Sjögren, kulturskribent och författare.
Det var spännande att ta del av Fredrik H:s tankar och John S var duktig på att ställa de rätta frågorna.

Efteråt kunde man alltså köpa boken och få den signerad. Sedan skyndade jag mig till T-banan. Jag var alldeles ovanligt trött, troligen en kombo av ovant fysiskt arbete och värmen som varit under dagen.

När jag kom till Skarpnäck såg jag att bussen till Orhem skulle gå inom ett par minuter och bestämde mig för att ta den. Kände inte för att gå ensam i mörkret. Det hade skett en skjutning i Handen, eller om det var Haninge, under kvällen och det är inte så långt härifrån. De senaste veckornas skjutningar har tyvärr också skadat helt utomstående personer som bara råkat vara på platsen.

Det var lite kyligt ute, men jag tog aldrig på mig koftan. Men det var skönt att komma in i värmen i stugan.

Publicerat i Böcker, Livet, Stugan, vår egen korkek | 2 kommentarer

Två dagar på Utö

Min vän B-M har ett ställe på Utö. Det var hennes föräldrar som redan 1959 byggde huset och nu äger hon och hennes syster stället som de också delar med systerns barn och barnbarn. Jag har varit där många gånger under åren, men nu är det flera år sedan och jag minns inte när det var senast.

Vi åkte alltså dit i tisdags förmiddag. F hämtade upp mig för att vi gemensamt skulle åka till båten som går från Årsta havsbad. Det var jag, F, min vän röntgenläkaren och hennes man. Snufflan, F:s hund, var också med.

Dag 1

Vi blev hämtade med bil vid den brygga som heter Gruvan. Som man förstår av namnet har det tidigare varit gruvdrift på ön. Man vet också att det redan på 550-talet funnits befolkning på ön.

Vi åkte sedan hem till henne och lastade av och fick oss tilldelat sovplatser. F fick ett eget litet hus att dela med Snufflan.

Jag satte sedan igång med lunchen, en grekisk sallad, som fallit på min lott. Jag hade med mig ingredienser jag köpt och tomater från min ”tomatfarm”. L och T hade gurka och spetskål, som jag dock inte använde eftersom B-M hade annan sallad.

Jag hade köpt ett par flaskor Retsina till salladen. Äter man grekisk mat ska man dricka grekiskt vin. Tycker jag. Båda flaskorna gick åt.

Sedan stökade vi runt lite. Någon bäddade sin säng, någon tog det bara lugnt och njöt av utsikten.

Sedan gick vi ner till havet. Det var skönt väder, i alla fall en stund till. Jag hade bestämt mig för att göra något, för mig, högst ovanligt.

Måste erkänna att jag hade svårt att komma upp sedan. Jag saknade verkligen en stege. Det fanns utstickare i själva klippan som jag inte lyckades få fotfäste i, men till slut rullade jag mig upp som en strandad säl. Inte helt optimalt om jag så säger…

Vi gick sedan sakta upp till huset igen. Det ligger verkligen högt med många trappsteg från havet.

När vi kom upp frågade jag om det gick att få en kopp kaffe. Det var alla med på och någon kom med förslaget att vi skulle äta äppelpajen jag gjort till kaffet istället för att ha den till efterrätt efter middagen. Så fick det bli.

Sedan har jag för mig att jag bäddade. Plötsligt var det slut på det fina vädret och regnet kom. Vi fick helt enkelt duka inomhus till middagen. Detta ställde till det i huvudet på mig så pass att jag glömde byta om till middagen. Jag hade en klänning med mig. Men det var ingen annan som bytte om heller så det gjorde inget.

Till middag åt vi Burgundisk köttgryta som B-M gjort. Till den serverades potatis, sallad gjord på spetskålen och rött vin, Hope. Någon efterrätt blev det ju inte eftersom vi redan ätit den.

Senare på kvällen kunde vi sitta ute, nära väggen, trots att det var regnigt. Ingen ville gå in och missa utsikten.

Man kunde se en regnbåge på himlen som först började som ett ljussken och sedan tilltog i färgstyrka och från andra hållet såg man andra halvan och de gick slutligen ihop på mitten.

Det lilla huset där F och Snufflan hade sina sovplatser.

En trött liten Snufflan vilade ut. Många nya intryck för en liten 9-veckors valp.

På natten sov jag gott, vaknade vid ett tillfälle och behövde gå ut, men det gick snabbt och jag var strax i sängen igen. Jag drömde att jag körde bil, en skåpbil tror jag, och att den plötsligt välte. När jag vaknade på morgonen var alla utom F och Snufflan på altanen och åt frukost.

 

Dag 2

Jag fick kaffe och gjorde mig ett par mackor. Nu var det full sol igen och gårdagens regn var borta.

När alla fått i sig sin frukost, även F och Snufflan som kommit senare till bordet, bestämdes det att vi skulle gå ut på en promenad. Vi gjorde alltså en kortare vandring genom skogen.

Det var gott om lingon. Men vi skulle ju inte plocka bär så de fick vara kvar.

Vi kom till en brygga där det fanns en stege, precis en sådan jag önskat mig dagen innan. Hade jag haft badkläder hade jag nog badat där också. Skulle inte varit något problem att komma upp.

Det fanns även en bastu där. Jag frågade om det var en bastuklubb och hörde direkt att det blev fel. Jag menade en bastuförening förstås. Ordet bastuklubb är ju annekterat för helt andra ändamål.

Vi gick sedan tillbaka samma väg vi kommit och Snufflan sprang på men började bli trött. Men hon ville inte bli buren.

L och T stannade kvar nere vid vattnet för L skulle bada. Jag avstod med tanke på hur svårt jag tyckte det var att ta sig upp.

När vi kom hem igen gjorde B-M i ordning lunchen och vi som inte redan packat gjorde det.

Till lunch blev det ost- och skinkpaj med sallad. T hade gjort en god dressing.

Det blev snart dags att åka ner till båten, som vi tog från bryggan Spränga. B-M stannade kvar på ön och vi andra skiljdes åt vid Årsta havsbad.

F och jag åkte till stugan. På vägen dit köpte F varsin bulle på Willys och vi fikade medans vi väntade på att värsta rusningstrafiken skulle gå över. Sedan åkte vi i varsin bil hem. Jag behövde göra saker hemma och tog även hem smutstvätt från stugan samt lakanen vi haft med oss. Har en tvättid nästa vecka.

Var uppe en stund hos F och träffade mina pojkar. De verkar komma bra överens med Snufflan. Eller så bryr de sig inte. Kingston var lite sur eftersom hon ätit upp hälften, minst, av hans mjukmat. Men sedan åt han av hennes valpkost.

Jag gick hem och tog ett bad, fixade med håret och letade rätt på rena nattkläder eftersom jag glömt ta med det till stugan när jag bytte lakan i måndags.

Det var sent innan jag åter körde mot stugan. Men jag ville sova där och vakna på plats. Förhoppningsvis är det vackert väder så jag kan måla. Nu är det mesta fixat avseende snickeri. Det är nog bara en grej på taket som ska göras om.
Jag har kommit överens med F om att jag ska måla så mycket jag hinner. Resten får han göra, eventuellt tillsammans med J. Det behöver bara målas en gång. Andra varvet kan göras nästa sommar. Det är mer för att det ska bli snyggt och bra, det är första varvet som skyddar träet. Eller, det är väl en sanning med modifikation, för givetvis blir det bättre skydd med två varv.

Väl hemma i stugan satte jag mig med datorn i sängen för att skriva om dagarna på Utö. Hällde upp lite rött och försökte ta det lugnt. Börjar bli lite stressad inför hösten. Eller stressad för allt jag måste göra innan jag börjar jobba den sista augusti är väl en mer exkat beskrivning. Sommaren försvann alldeles för snabbt.

Publicerat i Livet, Mammason, Resor, Stugan, vår egen korkek | 4 kommentarer

Det bästaste jag vet

Idag var jag bjuden på lunch. Men innan dess hann jag både diska och göra några inköp för en kommande kortresa. Men idag var dagen då jag var bjuden på lunch.

Eftersom jag behövde bilen på eftermiddagen så åkte jag bil ut till Ekerö. Det visade sig behändigt och bra eftersom det fanns en besöksparkering som inte var alltför dyr.

Det var Å, som jag känt ganska länge, som bjudit in mig för att äta sillbullar med korintsås. Det är min absoluta favoriträtt. Första gången jag åt sillbullar var jag 5 år och föll direkt för denna husmanskost.

Bordet var vackert dukat och Å hade ansträngt sig för att jag skulle känna mig välkommen. Vi satt en stund på balkongen innan det var dags att äta.

Maten dukades fram. Jag fick smaka på såsen innan den hälldes upp. Det hade inte gått att få tag på korinter och Å hade använt sultanrussin istället. Men det spelade ingen roll för smaken alls.

För den som tror att sillbullar är som fiskbullar så vill jag bara säga att så är det inte. Det är snarare som pannbiff. Fast med sill då förstås. Korintsås är en sötsur sås som har sin alldeles speciella smak.

Efter maten fick jag kaffe och en LCHF-kaka. Jodå, den var spännande. Men inte riktigt min grej. Om jag uttrycker mig lite milt. 🙂

Tiden gick snabbt och trots att jag förlängde den redan från början väl tilltagna parkeringstiden blev det dags för mig att tacka och gå. Å följde mig till parkeringen.

Jag åkte sedan till Bromma Blocks och gjorde inköp för morgondagen. Köpte också lite sushi till kvällen.

Väl hemma i stugan, dit det tog mer än lång tid på grund av trafiken, vattnade jag först lite och plockade sedan ihop en balja äpplen. Satte mig och skalade och skar dem för att dels göra en äppelpaj till imorgon dels en extra ifall jag skulle behöva den att bjuda på.

Satt sedan ute med sushi och vin tills det började skymma. Sushin hos Stora Coop i Bromma Blocks håller hög kvalitet. Men med tanke på priset får jag nog räkna det som lite lyx. Men det kan man väl unna sig så här i slutet av sommaren.

Jag tog en promenad till sopmoloken och återvinningen. När jag kom tillbaka satt en koltrast på min trapp. Den hoppade iväg och jag pratade med den. Den hade inte den där riktigt typiskt gula näbben och jag funderade på om det kunde vara en annan fågel. Men så är det nog inte. Man ska kunna se på rörelsemönstret om det är en koltrast eller stare. Men det är bara hanar som har gul näbb kunde jag läsa mig till. Läste också att de tycker om havregryn så jag la ut ett lite gryn. Men då hade fågeln gömt sig i buskarna. Tror de sover där.

När det blev mörkt gick jag in.Satte mig i sängen en stund innan jag släckte lampan för att sova.

Publicerat i Livet, Stugan, vår egen korkek | 2 kommentarer

Men vart tog den här dagen vägen egenltigen

Fri sovning och sedan långmorgon i lugn och ro. Klockan hann bli 12:00 innan jag tog tag i dagen.

Åkte för att komma hemhem. Ringde F och frågade om han ätit. Det hade han. Det fick bli en måltid i självsamhet.

På IKEA var det otroligt mycket folk och hur rörigt som helst. Trots det lyckades jag köpa mat och, till min egen förvåning, hitta en sittplats.

Lyckades missa lingonsylten. Men det funkade ändå.

Shoppade lite sängkläder. Igen. Jag är lakanoman, som ni vet. Men kompletterade även med örngott, något som det alltid verkar finns för lite av hos mig. Troligen för att jag vill ha minst två kuddar. Sitter ofta i sängen och ser film eller skriver på datorn och då behöver jag palla upp mig lite bakom ryggen.

Efter att jag betalat åkte jag hemhem. F hörde av sig och berättade att han var hemma. Gick upp till honom en stund för att träffa mina pojkar och Snufflan.

F frågade om jag kunde passa Snufflan medan han åkte och köpte lite matvaror. Det kunde jag.

Orvar låg på laddning. I alla fall ser det ut så med sladdar och elkontakt bakom ryggen.

Snufflan sov bakom en kudde. Hon är oftast inte stilla så länge, när hon är vaken, att man kan ta bilder utan att de blir suddiga.

När F kom hem gick jag hem och hämtade det som skulle med. Åkte sedan till stugan där jag satte mig ute en stund med lite rött och ostbågar.

När det blivit mörkt gick jag in, la mig och lyssnade på ljudbok tills jag somnade.

Publicerat i Livet, Mammason, Stugan, vår egen korkek | 2 kommentarer

Apropå Varg

Att Sveriges vargstam är debatterad har väl inte undgått någon. Sverige har alldeles för få vargar för att vargstammen ska hålla sig frisk och inte bli inavlad. Utländska experter kritiserar Sveriges hållning hårt.

Men det finns en Varg som är folkkär, en Varg man inte kan låta bli att tycka om. Jag har alltid tyckt om honom ända sedan jag var barn. För han har funnits länge, på jorden i 90 år och nästan 70 år som artist. Bert-Åke Varg.

I gårdagens sommarprogram var det Bert-Åke som underhöll. Jag lyssnade idag på webben. Han berättade om olika händelser ur sitt liv och hade valt musik som illustration. Den gamla stammen av skådespelare. Skicklig. Underhållande. Fantastisk. Missa inte att lyssna på honom när du har tid. Du kommer inte att ångra det.

Publicerat i Livet | 3 kommentarer

Vägen syns mig så lång…

Rubriken är inledningen till Regniga natt och det är precis vad det gör, regnar. Fortsättningen lyder som följer: … som en lång tröstlös gång. I och för sig visste jag att det var runt 95% risk för regn, men jag hoppades ändå att det inte skulle bli just idag när jag tänkt börja måla. Tiden är knapp nu. Det är inte mitt fel, hade man gjort panelbytet rätt från början hade huset varit målat för länge sedan. Det har varit så många regnfria dygn den här sommaren. Men nog har det varit en lång, tröstlös gång med den här husrenoveringen.

Jag vaknade tidigt av att det regnade. Gick upp och gjorde kaffe och åt några knäckemackor. La mig en stund igen och slumrade till, men bara 47 minuter (säger sömnappen). Hade gott kunnat sova ett par timmar, det hade nog inte skadat.

På eftermiddagen, mellan ett par regnskurar, åkte jag iväg till H. Det var uppehållsväder ända tills jag svängde in på hennes gata. Jag fick springa lite sista biten för att inte bli alltför blöt.

Vi började med varsitt glas öl och pratade en stund. Sedan var det dags för middag, Kyckling Jakob med ris, tillagad av Findus. Jag hade bidragit med en flaska rött jag hade i stugan.

Vi hann prata en hel del över maten innan det var dags för efterrätt. Chokladglass bjöds det på, inte det sämsta minsann.

Så småningom flyttade vi in i vardagsrummet och jag fick mig en kopp kaffe. Men till sist var det ändå dags att åka hem. Det var mörkt och lockade inte. Gick ner och tog Tvärbanan till Gullmarsplan och sedan T-banan till Skarpnäck.

Hemma i stugan var det varmt. Alldeles för varmt och jag satte på fläkten och satte mig framför den. Så var den lördagen i stort sett slut.

Publicerat i Livet, Stugan, vår egen korkek | 2 kommentarer

Fem en fredag v. 33: Sommar 2022

Fem en fredag är ett bloggtema hos elisamatilda. Du kan läsa andras inlägg eller skriva ett eget.
Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar här så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Glöm inte att länka till elisamatildas inlägg så fler kan ta del av Fem en fredag.

 

  1. Vilken upptäckt har du gjort i sommar?
  2. Vilket är ditt för i år hittills skönaste sommarminne?
  3. Vilken är favoritsysslan på sommaren?
  4. Hur spenderade du sommaren i år?
  5. Hur kliver du in i hösten?

 

  1. Tyvärr en tråkig sak. När man blir äldre blir det allt svårare att få gehör för det man säger. Jag fick kämpa hårt för att övertyga berörda om att det inte var inlagt någon isolering i min stuga trots att jag både beställt och betalat den. Jag tjatade så många gånger att jag till sist blev frågad om jag höll på att bli dement.
    Som alla som följer min blogg vet så fanns där inte någon isolering och man fick plocka ner panelen och lägga in.
  2. Hade sköna, och bra, dagar i Göteborg tillsammans med F. Vi var där för att se Rammstein, men passade också på att gå på vår irländska favoritpub, göra stan och äta god mat.
  3. Den här sommaren har, i alla fall jag, inte orkat göra så mycket alls. Ska jag välja något så blir det att sitta ute med mat och vin under de varma kvällarna. Jag älskar att tillbringa tid i min stuga. Och att bara vara.
  4. Jag har haft en bra fördelning mellan jobb, baravaratid i stugan och några kortare resor och utflykter.
  5. Trött, men förväntansfull. Ser fram mot jobbet på Ryhovs intensivvårdsavdelning och höstens kurser i filosofi: Teologisk etik, Änglar och demoner, Glädje, skratt och lek samt Climate Change and Life Choices: A Christian History of the Environment.

 

Publicerat i Fem en fredag, Livet | 4 kommentarer

Åh, denna fredag

Att påstå att jag var trött efter natten är ett kraftigt understatement. Jag var sanslöst trött. Sjukvården är i fritt fall i stort sett i hela landet. I Stockholm har vården förvandlats till Svenonius dårhus. För många patienter till för få platser. För få personal som ska sköta dessa och en omöjlig arbetssituation med låg patientsäkerhet. Hur vi än sliter så får vi i stort sett bara skit från ledningen. Jag var inte  i tjänst den natt då det var fullt och den stackars personalen (obs, jag är ironisk) fick stanna på sal en kvart eller halvtimme och övervaka en relativt frisk patient. Men nu har man fastslagit att vi inte får neka att ta emot patienter hur fullt det än är. Undrar om de ska ligga skavfötters. Givetvis måste de då vårda varann eftersom det inte finns tillräckligt med personal. Suck! Moderat dårhus!

Jaja, vi överlevde natten. När narkosjouren sa just det, ”vi överlevde den här natten också” svarade jag att även patienterna överlevt. För det är lite av den känslan man har.

Jag gick och satte mig på Espresso House med en Mocca latte. Det var inte så mycket folk, de flesta tar med sig sin kaffe, och jag kunde halvsova ifred. Sedan åkte jag hem. Stannade till vid Stora Coop vid Ågestavägen och köpte räkor till kvällen bara.

Budleja. Är sugen på att plantera sådan, som finns i flera färger. Den här finns utanför personalgaraget.

Hemma la jag mig och sov. Tyvärr var det sjukt varmt och när jag vaknade efter 3½ timme var det 33 grader inomhus. Verkligen inte optimalt om man vill ha återhämtning,

Efter mycket om och men kom jag upp och satte mig att läsa. Sedan repeterade jag en kurs där jag har en restuppgift. Pluggade totalt 4 timmar. Åt mina räkor och drack vin. En perfekt fredagskväll. När det väl blivit lite svalare.

Avslutade kvällen med en promenad till sopmoloken. Där träffade jag på en av mina vänner. Vi har setts förut och hen hälsade på mig och jag fick både klappa över ryggen och klia bakom öronen.

Det var så mörkt att hen nästan inte syntes. Det var en katt till där, som jag tror bor tillsammans med den här, men den ville inte hälsa. Vi känner inte varann och det är mycket klokt av katter att inte hälsa på främlingar på gatan. Inte ens inne på koloniområdet. Man vet aldrig vem som är vän och vem som är fiende.

Nu är det sovdags. Visserligen är klockan bara strax före 22:30. Men jag är trött.

Publicerat i Livet, Mitt nya (arbets-)liv, Stockholm: Huddinge Postop, Stugan, vår egen korkek | 1 kommentar

Ännu en varm dag

Sov till 9:45. Gick upp och gjorde kaffe och ett par mackor. Satte mig ute. Det var alldeles för varmt.

Flyttade tomatfarmen för att byggkillarna ska kunna komma åt väggen. Sedan var det dags att sitta ner en stund igen. Sedan diskade jag.

Fixade lite med räkningar och sådant. Sedan åkte jag en sväng till Tyresö. Köpte lite livsmedel, eller torrvaror egentligen. Huvudanledningen att jag skulle shoppa var att diskmedlet snart är slut. Men som ni säkert redan gissat så glömde jag köpa just det. Jag tankade i alla fall bilen så jag kan ta mig till jobbet.

Drack en cappuccino i all hast. Hade egentligen tänkt mig en mocca latte, men kände att jag inte orkade. Den är rätt mäktig.

Fick en ros av socialdemokraterna i Tyresö. Berättade att jag lämnat partiet på grund av att man kört över kongressen som beslutat att inte gå med i Nato. Samtliga av de närvarande höll med mig och sa att de inte hade något enda argument mot mitt beslut.
Nu står rosen i mitt köksfönster och påminner om det stora sveket och att jag ändå är stolt över mitt beslut.

La mig lite på eftermiddagen, men somnade inte. Gick till duschen, men var nästan lika varm när jag var tillbaka i stugan igen. Satte mig framför fläkten i underkläderna. Satt där tills jag var tvungen att åka till jobbet.

Publicerat i Livet, Stugan, vår egen korkek | 2 kommentarer