Allting är vitt vitt, vitt… eller svart

Eftermiddagen och kvällen på jobbet igår var jobbig. Det var överfullt med patienter redan när vi kom och fler blev de. Klockan 18:40 fick jag i alla fall tillfälle att äta lunch, precis när jag bestämt mig för att äta efter arbetstid, vid 21:30-tiden. Min mat var för varm så det tog nog nästan en kvart att äta klart. Men kaffet var lagom halvkallt så jag tömde muggen i tre klunkar.

Det hade kommit snö, men inte så mycket som på andra håll i landet. Men bilen var ordentligt översnöad. Det tog ett tag att få rutorna rena, resten fick faktiskt ligga kvar. Det var nästan ingen trafik alls ute på vägen. Inte ens på E4:an som jag åker en bit på innan jag svänger av mot Norrahammar.

Det var superhalt på vägen och för första gången tändes lampan för antisladdfunktionen som var in action. Bilen gick nästan på tvären uppför backen till vandrarhemmet. Men jag var mest tacksam att jag överhuvudtaget kom upp. Med en så liten bil som jag har kan man inte vara säker på det, det behövs ofta tunga fordon när det är så halt.

Jag var både trött, uppvarvad coh hungrig när jag äntligen satte mig i fåtöljen. Hittade en serie, The Split, jag började titta på. Men jag gick och la mig ganska snart. Efter tre mackor och en chokladkaka. Och kaffe förstås.

Hade bestämt mig för fri sovning och sov till 9-tiden. Det behövde jag verkligen. Låg och surfade runt lite bland nyheterna och kände mig bedrövad över det som händer med Sverige. Så fick jag höra snöplogen och förstod att det kommit mer snö under natten. Det hade det.

När jag växte upp, på 1960-talet, kom det ofta så här mycket snö som det kommit nu i Stockholm. Då uppmanades man att ta kollektivtrafik, fast det kallades nog rätt och slätt ”ta bussen”. Fast där jag bodde gick inte bussen på den tiden, det var lite ”landet”. Ronna byggdes då men Hovsjö var skog och Geneta var stora öppna fält där vi åkte skidor. Ni känner nog igen namnen på stadsdelarna från media, för det är där som man skjuter ihjäl varann i Södertälje. Massiva fästen för värsta gängkriminaliteten. Uppblandat med alldeles vanliga människor som också bor där.

Men var var jag nu… Jo, man skulle ta bussen eller tåget för det var säkrare och pålitligt. Numera så uppmanas man att stanna hemma, jobba hemifrån och inte ens gå ut. För bussarna ställs in så fort det kommer snö och tågen har väl inte varit pålitliga sedan före sekelskiftet. Att det blev vinter var ett naturligt inslag även i Stockholmstrakten. Numera kollapsar infrastrukturen så fort det kommer en eller ett par decimeter snö. Om man inte är en pappersjobbare, alltså jobbar papperslöst vid datorn, och därför måste ge sig ut så måste man ta bilen. Det har till och med hänt att jag fått just den frågan vid anställningsintervjuer om jag har körkort och tillgång till bil så jag kan garantera att jag kan ta mig till jobbet även om det inte går kollektivtrafik. Suck!

Läser just att man förväntar sig att ”folk ska ha förståelse för svårigheterna och stanna hemma”. Är de fullkomliga idioter!?? Det finns verkligen ingen anledning att ha förståelse för att ett modernt samhälles infrastruktur totalkollapsar av ett kraftigt snöfall! I år har man dessutom haft ovanligt lång tid på sig att planera för snön. För den kommer. Det vet vi ju. Möjligen kan man ju förstå problemet när många av maskinerna träffats av blixten och gått sönder. Åsksnö är ett mycket ovanligt väderfenomen. Som just inträffat.

Nu är det i alla fall vitt och vackert utanför mitt fönster. Nu fattas bara kylan, minst 5 grader kallt, eller helst ännu lite kallare, så skulle trafikeländet vara över. Men nej då, det kommer att växla mellan plus och minus och vara ett ständigt kaos. Antagligen hela vintern, men i alla fall den närmaste veckan.

Idag är jag ledig, en av mina få lediga dagar. Har jobbat fem pass, är ledig ett och sedan fyra pass jobb. Det är ett alldeles för tight schema tycker jag. Men man har bara rätt till 36 timmars veckovila per 7-dagsrsintervall, enligt lag och det uppfylls. Dessutom vet ni ju att ”i verksamhet som gagnar allmänheten” kan man alltid göra undantag från arbetstidslagen.

Det är förmiddag nu och jag är fortfarande i kaffedrickarstadiet. Men sedan ska jag, utan inbördes ordning:

  • Plugga, minst 6 timmar sammanlagt
  • Bädda min säng
  • Packa inför helgen
  • Tvätta håret
  • Återhämta mig inför kommande arbetspass
  • Laga mat och göra matlådor

Hej och hå! Det är nog tur att jag inte har kläder med mig för att promenera och leka i snön. För hur skulle jag hinna det…

Publicerat i Jönköping, Livet, Mitt nya (arbets-)liv | 3 kommentarer

EFIT – Ett Foto I Timmen – 19 november

EFIT, ett foto i timmen, är en sajt där man på givna dagar lägger upp en länk till sitt blogginlägg Ett foto i timmen. Sajten startade 2004 och har adress http://ettfotoitimmen.se

De andra deltagarnas EFIT den 19 november hittar du här.

En arbetslördag. Jag har även tagit några foton på jobbet, men bara bilder där inga patienter syns. Kände att det kan vara lite folkbildande att visa lite hur det är på IVA.

Klockan 04-05: Alarmet väckte min 04:45 och det var dags att gå upp.

Klockan 05-06: Kokade upp kaffevatten och drack en kopp kaffe och åt två knäckemackor.

Klockan 06-07: Satte mig i bilen och kunde konstatera att det var 0-gradigt. Skulle börja jobba 06:45.


Klockan 07-12: Jag jobbade på med olika saker. Ovan ser vi några av de saker som ingår i min vardag.

Bild 1: Vi har  våra journaler på datorn och bilden visar journalsystemet. Nu ser det rätt intetsägande ut eftersom det är en sida utan patient. Annars är det färgglada kurvor för blodtryck, puls, andning, urin och mycket annat.

Bild nummer 2 är en blodgasapparat där vi analyserar blodprover för att se syresättning, saltbalans, pH-värde och en del annat.

Bild 3 visar en dialysapparat. Den var just då inte i bruk och saknade därför både slangar och filter för blodet. Även den har en färggrann display när den är in action.

Bild 4 är en av de mindre tekniska prylarna. På intensiven mäter vi urinmängden varje timme och för sedan in i journalen. Helt manuellt.

Klockan 12-13: Det var äntligen min tur att äta. Tro nu för all del inte att jag hade en timmes lunchrast. I själva verket hade jag bara måltidsuppehåll och åt nog så där 20 minuter tror jag.

Klockan 15-16: Efter en eftermiddag som fortsatt på samma sätt som förmiddagen kom jag till sist ut på parkeringen. Det hade börjat snöa.

Klockan 16-17: Shoppade städprylar inför min slutstädning när jag flyttar ut. Jag ville ha det jag är van vid och kände mig inte nöjd med utbudet i städskåpet på vandrarhemmet.

Klockan 17-18: Dagens höjdpunkt! Kaffe och bakelse.

Klockan 18-19: Tittade klart på På spåret som jag börjat titta på kvällen innan.

Klockan 19-20: Efter en kort, mycket kort, tupplur spelade jag lite spel på mobilen.

Klockan 20-21: Pluggade. Boken är mycket intressant. Kursen heter Climate Change and Life Choices: A Christian History of the Environment. Den är på engelska, men just den här boken finns på svenska och då passar jag på att läsa på mitt modersmål för att spara både tid och energi.

Klockan 21-22: Kaffepaus. Men bara en liten stund.

Klockan 22-23: Satt vid datorn och la in räkningar och gjorde andra ärenden. I köket var det ett satans liv på polackerna som hade fyllefest. Vid 23:30-tiden fick jag nog och gick ner och sa till dem i tämligen arga ordalag. Kanske blev det lite bättre. Men just nu står de nedanför mitt fönster och skriker medan de röker. Det måste vara något fel i huvudet på den här sortens karlar. Vuxna karlar som inte kan uppföra sig det minsta!

Klockan 23-24: Började fundera på att sova.

 

EFIT

Publicerat i EFIT - Ett Foto I Timmen - 2022, Livet | 14 kommentarer

Fem en fredag v. 47: Inflation

Fem en fredag är ett bloggtema hos elisamatilda. Du kan läsa andras inlägg eller skriva ett eget.
Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar här så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Glöm inte att länka till elisamatildas inlägg så fler kan ta del av Fem en fredag.

 

  1. Vad har det blivit för mycket av hemma?
  2. Vad skulle du gott kunna göra av med?
  3. Vad har tillkommit i ditt hem som inte passar in?
  4. Vad har du lagt mest pengar på i år?
  5. Vad har mest ökat i pris som du vanligtvis köper?

 

  1. Pappershögar, bokhögar och klädhögar.
  2. Mängder av papper. Men det måste sorteras först.
  3. Egentligen inget.
  4. Som vanligt lägger jag mest pengar på resor och upplevelser.
  5. Allt har väl ökat i pris, men det är nog inget speciellt egentligen. Möjligen att knäckebröd blivit väldigt dyrt. Betalade över 40 kronor för ett paket havreknäcke för ett tag sedan. I ett varuhus, alltså inte i någon extra dyr affär. Det funkar så länge jag jobbar, men skulle jag gå i pension skulle jag få avstå att köpa många livsmedel.
Publicerat i Fem en fredag, Livet | 7 kommentarer

Alltför tidig, men lång och bra dag

Att börja 6:45 är en plåga, speciellt när jag slutat 21:30.. Jag är verkligen ingen morgonmänniska. Men trots att jag inte sovit ens 5 timmar var jag inte särskilt trött när alarmet väckte mig 4:45.

Hade hand om samma patient som igår. Allt förflöt planenligt och jag var nöjd, ja mycket nöjd, när jag lämnade jobbet några minuter före 16.

Skyndade hem och bytte om. Drack kaffe och lyssnade på Katarina Wennstams senaste bok, Dödsbädden.

Klockan 17 kom L och hämtade mig och vi åkte in till Jönköping. Vi kom in till stan så pass tidigt att vi hann gå på stan en stund. L köpte skor och jag hann in på Lindex för att köpa nya strumpbyxor. Jag glömde de jag redan har hemmahemma, de hänger på tork i badrummet. Ja, nu är de nog torra för länge sedan. Hittade en pyjamas där också och en palett med ögonskuggor.

Vi hann in i ett par affärer till och tittade runt innan vi skulle vara på restaurangen. Vi kom nog dit ganska precis klockan 18 då vi hade bord på Cyrano.

Vi började med varsitt vitlöksbröd. Jag drack husets vita.

Fortsatte sedan med musslor medan L åt en vegetarisk burgare.

Trots att det lät lockande lyckades jag avstå från efterrätt. Blir alltid så övermätt när jag äter för mycket. Jag mår alltid bättre när det är lagom med mat.

Vi hann med lite fönstershopping innan vi åkte hemåt. L skjutsade mig tillbaka till Norrahammar och åkte sedan hem. Hon hörde precis av sig och meddelade att hon kommit hem.

Sitter med tända ljus och funderar på om jag ska försöka plugga en stund eller lägga mig och gå upp någon timme tidigare för att plugga. Troligen det mest effektiva.

Publicerat i Jönköping, Livet, Mitt nya (arbets-)liv | 6 kommentarer

Lista i tidig morgonstund

Ingrid har delat med sig av en blogglista. Här är mina svar:

 

  • Väder utanför ditt fönster: Det är lite för mörkt ännu för att jag ska se det. Men jag gissar att det är som igår när jag kom från jobbet  vid 22-tiden: Grått och regnigt.
  • Lyssnar på just nu: Inget speciellt. Det susar alltid lite här i mitt rum. Kanske ventilationen?
  • I går gick du och la dig: Vid midnatt ungefär.
  • Idag vaknade du : Alarmet väckte mig 04:45.
  • Vad har du på dig: Långbyxor och T-shirt. Ska strax ta på ytterkläder och åka till jobbet.
  • Senaste som ringde dig: F, min son.
  • Senast du ringde : L, för att stämma av inför ikväll.
  • Senaste som skickade dig sms: Marcus, min konsultchef.
  • Senaste som du skickade till: Skickade till L igår och vi kom överens om att jag skulle ringa efter jobbet, trots att jag slutade sent.
  • Senaste vän du addade på Facebook: Skickade en förfrågan till J, en av F:s vänner.
  • Som addade dig: J addade mig.
  • Senaste person som mailade dig: Om man bortser från reklam och fakturor så var det M som har hand om schemaläggningen på postop Huddinge.
  • Senaste person som du mailade: R, ordföranden i Newmaninstitutets studentkår.
  • Sista hemsida du besökte/läste: Restaurang Cyrano i Jönköping. Ville kolla deras meny.
  • Ska/har gjort/göra idag: Ska jobba 6:45-16:00. Klockan 17 ska L hämta upp mig utanför vandrarhemmet och sedan ska vi äta middag på Cyrano, hon har beställt bord till klockan 18:00. När jag kommer hem därifrån hoppas jag att jag orkar plugga någon timme.
Publicerat i Blogglistor, Livet | 1 kommentar

Nedräkningen har börjat

Jag kom tillbaka till mitt rum inatt någon gång strax efter midnatt, kanske närmare halv ett om jag tänker efter.

Gick och la mig så snart jag packat upp och borstat tänderna. Somnade nog redan innan huvudet nådde kudden. Det har varit några intensiva dagar hemmahemma, fylla med olika aktiviteter.

Måndagen hade jag två styrelsemöten. Ett på zoom på dagtid och ett hybridsammanträde på kvällen där jag valde att vara på plats i Uppsala.
Jag skulle sovit hos min vän K, men jag skickade ett sms redan på morgonen och sa att jag inte skulle komma. Kände att jag behövde sova hemma efter en natt med hur dålig sömn som helst. Dessutom hade jag ont i hela kroppen och när jag steg upp bara vek sig mina vrister och jag kunde inte gå. Jag har aldrig tidigare reagerat så på vaccineringar. Men å andra sidan är en reaktion som ett kvitto på att kroppen jobbar för att göra antikroppar. Jag tror, utan att veta förstås, att det är en reaktion på det vanliga influensavaccinet. Det är ju nackdelen med att ta båda samtidigt, man vet inte vilket man reagerat på. Kanske det till och med är så att jag reagerat så kraftigt just för att jag tog båda samtidigt.

När jag väl kom igång förflöt dagen bra. När jag kom hem på kvällen ringde jag F och vi sågs lite snabbt på gården, han skulle ha några saker i fall vi inte skulle hinna ses på tisdagen. Bland annat en present till vår gemensamma vän K som fyller år på fredag. Jag kunde inte få in i planeringen att hinna ses.

Tisdagen gick åt till en obligatorisk heldag på Newmaninstitutet. En bra dag med bra föreläsningar och seminarier. Men jag var trött när vi slutade och åkte hem och vilade en stund innan jag åkte ner till Norrahammar.

Hade tänkt gå upp vid 8-tiden, men klockan var nästan halv tio innan jag kom upp. Var så trött! Gjorde kaffe och åt först en lussekatt jag hade kvar sedan nerresan. Sedan två knäckemackor.

Nu har jag exakt 14 dagar kvar här nere innan jag åker hemhem och sedan har min arbetsfria månad. På dessa 14 dagar ska jag jobba 11 (!) pass,  gå ut och äta med L och fira första advent i Stojby. Jag ska också hinna plugga en väldig massa. Det är så mycket litteratur som ska läsas och betydligt fler saker som ska skrivas och skickas in än jag kan minnas från någon annan kurs. Jag ska också försöka skissa lite på inköpslistna till maten på julfesten. Men den är den 9:e december och jag har rätt bra koll från förra året.
Har också en del ”privatlivsadministration” att utföra, det vill säga se till att alla räkningar är inlagda, mail som ska skrivas och en del pappersbrev (!) som också måste fixas. Sedan är det lite vanliga inköp också  som inte kan vänta. Men just nu väntar ett kvällspass på intensivvårdsavdelningen. Men först en kopp kaffe till och sedan kläderna på.
Höll ju nästan på att glömma att rummet ska storstädas  också under den här tiden och allt jag har kvar här nere ska packas. Suck!

Publicerat i Jönköping, Livet, Mammason, Mitt nya (arbets-)liv | 4 kommentarer

Far, diabetes och dryck i kopp – Bloggutmaning i november

Orsakullan, Madeleine, har en bloggutmaning i november med en fråga att besvara varje dag.

 

Fars dag, firar du någon pappa?

Min pappa dog 1991, men jag har besök hans och mammas grav.

 

Världsdiabetesdagen, känner du någon med diabetes?

Ja, jag känner rätt många med diabetes. Det är över en halv miljon människor i Sverige som har diabetes så sannolikheten att man känner någon är stor.

 

Jag dricker gärna en kopp…

Kaffe förstås. Men gärna en kopp Lapsang souchong. Eller varm glögg. Eller varm nyponsoppa. Jag är nog inte så kräsen med vad jag har i koppen egentligen. Varm choklad med vispgrädde går också bra.

Publicerat i Bloggutmaning i november 2022, Livet | 3 kommentarer

Två stick, en promenad i stan, katter i en låda och god lunch

Hade behövt fri sovning i morse, men jag hade helt enkelt inte tid. Drack kaffe och åt frukost, klädde mig och gick till T-banan. Tanken var att jag skulle kommit iväg ännu tidigare och varit på plats när de öppnade klockan 10:00. Men jag var i alla fall inne vid T-centralen vid 10-tiden. Sedan promenerade jag till mitt vanliga vaccinationsställe på Birger Jarlsgatan.

Det var inte alls mycket folk och jag fick bara vänta en kort stund. Jag fick ett stick i varje arm. Influensasprutan gjorde faktiskt jätteont medan Covidsprutan i stort sett inte ens kändes. Båda var gratis och sedan var jag tvungen att sitta där i 15 minuter.
Satte timern i mobilen på 15 minuter och tog upp min bok. Exakt när det gått 15 minuter tackade jag för mig och gick.

Tog en fika på 7-eleven. Det är rätt bedrövligt med allt förpackningsmaterial. I bästa fall är det inte plast i påsarna, man kan ju använda bland annat majs för att åstadkomma plastliknade material.

Traskade runt på stan och upptäckte att affärerna öppnade klockan 12:00. Så det blev mest fönstershopping. Men jag var inne hos Happy Socks och köpte en ask med tre par sockar med katter. Var sugen på julsockar också men avstod den här gången.


Sedan gick jag lite ut och in i affärerna. Det var julskyltat i stort sett överallt.

Här inne kunde man både äta och köpa med sig olika livsmedel. Ja, man hade lite annat också. Exklusiva tvålar bland annat.

Eftersom jag inte har så mycket mat hemma och dessutom var söndag bestämde jag mig för att äta lunch på Harry B James vid Kungsträdgården. Ville ha något lite extra.

Fish and chips kanske inte riktigt uppfyller kategorin ”lite extra”, men det var gott. Dessutom var det väldigt lugnt, inte många gäster alls. Det uppskattade jag. Det är så mycket folk överallt i Stockholm och jag är inte längre van vid det.

Efter maten var det dags att åka hem igen. Jag var verkligen trött och det var skönt att lägga upp benen.

Kollade klart serien Försvunna människor. Pluggade i nästan två timmar, sedan började jag må lite dåligt. Hade inte feber men ont i hela kroppen. Ni som följer mig vet ju att jag alltid blir så av lågtryck. Men just nu råder högtryck, cirka 1030 millibar, i Stockholm. Alltså kan jag konstatera att jag reagerat på vaccinet. Vilket ju är bra. Förhoppningsvis på båda.

Eftersom jag var lite smådålig passade jag på att titta på Vilket liv med Björn Skifs. Sedan var det sovdags.

Publicerat i Livet | 5 kommentarer

Tre gravar, en födelsedag och ett ofirat jubileum

Minns ni filmen Fyra bröllop och en begravning? Den kom 1994 och alla såg den, i alla fall dem jag kände. Den placerade sig 1999 på 23:e plats på British Film Institutes lista över de 100 bästa brittiska filmerna genom tiderna.

Riktigt så, varken spännande eller romantisk, har min dag inte varit. Men jag har hunnit med tre gravbesök, firat en födelsedag och har ett jubileum som jag inte firat.

Jag  åkte från Norrahammar vid 8-tiden och stannade sedan i Norrköping för att plantera ljung och tända ljus på farfars grav.

Det var lite knepigt att få ljusen att brinna eftersom det blåste, men jag tog till ett knep och sedan brann de bra.

Fortsatte sedan mot Stockholm och svängde av mot E20 vid Södertälje. Nästa stopp var Mariefred.

Mormor och morfars grav. Skulle behöva göra stenen ren. Men jag sopade i alla fall av den. Det är en liggande sten.

Gjorde ett snabbesök inne på Coop och köpte bröd och pålägg. Sedan åkte jag tillbaka mot Södertälje där mamma och pappa har sin grav.

Där såg det rätt hemskt ut. Mängder med barr täckte graven. Det är ett slags skogskyrkogård på just det stället.

Upptäckte att en av mina favoritläkare från anestesin i Södertälje hade sin grav alldeles nära mina föräldrar. Det var fint där, men jag ska ta med ett ljus till henne också nästa gång. Jag visste att hon dött, såg det på nätet i somras.

Sedan bytte jag om på parkeringsplatsen. Det var inte många bilar, men naturligtvis kom det en bil just då. Men jag drog snabbt på mig min klänning och sedan smög jag på mig strumpbyxorna under.

Åkte sedan till min bror och svägerska. Min bror fyllde år idag och de kändes självklart att åka dit, jag skulle ju ändå upp till hemhem.

Jag fick lite mat först och sedan fikade vi tillsammans med grannen. Han hade nog sagt att ha kanske skulle komma, men jag skickade ett sms och bjöd in honom. Jag har känt honom hela hans liv och nästan hela mitt.

Inte hemgjord, men god. Det är en schwartzwald, trots att den ser lite annorlunda ut. Förr bakade min svägerska alla tårtor själv, men nu hinner/orkar hon inte. Min bror är nog rätt besvärlig  att leva med sedan han fick sin stroke 2018. Han är envis och egensinnig skulle jag vilja påstå. Vi är väldigt olika han och jag.

När A, grannen, gått åkte jag hem. Jag längtade hemhem, var rätt trött. Var hemma vid 19-tiden och det första jag gjorde var att lägga mig i ett varmt skumbad. Skumbad är ett av mina sätt att ladda batterierna.

Sedan växlade jag mellan playTV och pluggläsande. Hällde upp ett glas vin. Ville ha ett med skruvkork och det enda jag hittade just då var ett av mina beställningsviner, ett i 200-kronorsklassen. Men med tanke på att jag just idag, den 12:e november, jobbat 48 år i vården så kunde jag nog kosta på mig lite extra. Men jag gjorde omgående en beställning på en ny flaska, eller två egentligen. Oakridge Over my shoulder Chardonnay.

Publicerat i Livet | 6 kommentarer

Gås, singelliv och landskapsbild – Bloggutmaning i november 10, 11, 12

Orsakullan, Madeleine, har en bloggutmaning i november med en fråga att besvara varje dag.

 

 

Mårtensafton, blir det gås idag?

Nej, någon gås blir det inte. Men jag skulle gärna äta en riktig skånsk gåsamiddag i goda vänners sällskap.

 

Alla singlars dag, vad är fördelen med att vara singel?

Att rå över mig själv, mitt eget hem och min egen tid.

 

Nakna träd, och lövklädda gator? Eller snöklädda landskap. Hur ser det ut hos dig?

Än har det inte kommit snö. Många löv sitter fortfarande kvar på träden.

Publicerat i Bloggutmaning i november 2022, Livet | 3 kommentarer