Nej, jag är inte mycket för rus

Idag har det varit Vårruset i Stockholm. Trots att jag inte är så mycket för att rusa eller springa, så anmälde jag mig ihop med ett gäng från jobbet.
Nu är det ju så att man inte behöver springa, man kan gå istället och jag är ju framför allt vandrare så det passar mig betydligt bättre.
Inte hittade jag mina arbetskamrater heller bland de runt trettiotusen som var anmälda. Men jag hittade Elin, eller hon hittade mig, vid T-centralen på väg ut mot startplatsen vid Universitetet. Vi gjorde sedan sällskap och hann prata om det mesta av livets gåtor och vardagligheter under den 5 kilomerter långa sträckan.

Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

2 svar på Nej, jag är inte mycket för rus

  1. Louise skriver:

    Jag känner att jag halkat efter lite och att det finns mycket jag skulle vilja kommentera hos dig. Var ska jag landa?
    Vårruset! Det har jag bara varit med på en gång. Tyckte att det var ”sisådär” som träningsforum. För stort på något sätt.
    Däremot har jag de senaste 7 åren varit med på varje ”Tjejgåing” när den infunnit sig i september. Mer familjärt och trevligt i mitt tycke …

    • Kraka skriver:

      Det är absolut alldeles för myclet folk och jag som tycker om att vara för mig själv blir rätt trött av sådana där jättetillställningar. Men det var ändå trevligt att prata en stund med Elin som jag inte hunnit träffa på ett tag.

      Jag har mest läst i andras bloggar de senaste veckorna, inte hunnit skriva kommentarer. Livet blir lite för myclet ibland med överbokat schema. Hinner inte ens skriva mina egna inlägg i den takt jag önskar. Men ja ginbillar mig att jag ska få lite mer tid nu när sommaren kommer och jag byter til mitt sommarjobb och sommarboende.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

11 + 15 =