Gamla Fjellstedtares dag, en nostalgitripp med förankring i nutid

Gamla Fjellstedtares dag är ett årsmöte i en kamratförening, men också en dag med föredrag och trevlig samvaro över en bit mat. I år hade ett 60-tal personer slutit upp. Från min klass var vi bara en handfull i år, kallelsen kom sent och det är inte alltid så lätt att släppa det man har för händer och resa iväg. Jag hade egentligen andra planer för lördagen men valde att planera om.

Fjellstedtska skolan, numera Pastoralinstitutets lokaler, ligger vackert vid Fyrisån

Jag bodde aldrig i själva skolbyggnaden utan i KFUM-huset på andra sidan ån

Klockan 16:00 skulle föreläsningen börja. Det var Hans Sundberg, pastor, som skulle föreläsa om den väckelse som ägde rum på skolan läsåret 1972-73. Det var då jag gick där och jag var enormt nyfiken på det han skulle berätta. Men trots att han höll en lysande föreläsning blev jag besviken. Att jag inte var den enda som kände den besvikelsen märkte jag senare vid bordssamtalen vid supén.

Vad var det då som gjorde oss besvikna?

Vi var många som förväntat oss en mer ingående berättelse om just det som hände på skolan och dess djupgående följder för oss som gick där. För några positiva, för andra negativa. För mig personligen påverkade det mina livsval och det är först nu, när jag läser filosofi, som jag förstår vidden av dem och hur. I föreläsningen berördes väckelsevågen på skolan bara helt kort och sedan något lite i frågestunden efteråt.
Däremot höll Hans en lysande föreläsning om väckelsen under hela 1900-talet och jag lärde mig en hel del jag inte hade en aning om innan. Som att väckelsen startades på nyårsnatten 1899 då påve Leo XIII utlyste 1900-talet som väckelsen århundrade, att väckelserörelsen varit, och är, starkast inom katolska kyrkan och att det i nutid startas en ny, kristen församling, var 8:e minut ute i världen.
Jag har alltid föreställt mig att väckelse är något som huvudsakligen pågått, och pågår, inom det vi kallar frikyrkorna och att antalet kristna, om inte minskar, så i alla fall är konstant ute i världen. Det var en spännande och bra föreläsning. Men med lite fel rubrik. Eller för att vara ärlig så var bakgrunden som Hans presenterade nödvändig för fortsättningen. Det var bara det att tiden inte räckte till att berätta om både ock. En timme var helt enkelt för lite, det hade behövdes en timme till vardera. För det som hände på skolan det året är spännande och inte minst spännande är varför skolans ledning, på ett specialgymnasium med kristen inriktning, var så negativ till att så många av skolans elever plötsligt läste Bibeln och hade bönegrupper. Själv gick jag inte från mitt rum utan att ha min konfirmationsbibel i handväskan. Hade jag plats så låg också David Hedegårds översättning av Nya testamenten där.

Hans Sundberg

Efter föreläsningen var det årsmöte med de vanliga formaliapunkterna. Jag lyckades föreslå mig själv som revisorssuppleant. Dessutom gav jag förslag på en kurskamrat som valberedare. Vi valdes båda till de föreslagna posterna.

När årsmötet var slut visade Per L film från skoltiden. Det är alltid roligt att se de där gamla filmerna. Han hade, och har, ett stort filmintresse. På den tiden han var ung, efter tiden på Fjellstedtska, bodde han ett tag ute i Flogsta och hade inrett ett av rummen i lägenheten som biograf. När min son var 4½ år hade vi något klassjubileum, 15 år borde det väl varit, och då plockade han fram ur sin samling av Disneyiflmer och visade för min son. Att vi också sov över på golvet hemma hos honom har jag glömt, men han borde ju veta eftersom det var hans hem. Jag har varit på alla våra klassträffar. Däremot inte på så överdrivet många Gamla Fjellstedtares dag. Men några stycken.

Efter filmvisningen var det dags för supé. Jag satt tillsammans med de klasskamrater som var närvarande och några till som jag känner. Bland annat Klas Lindberg, vars bok Nyckeln till Bibeln, jag köpte av honom. Swish är verkligen en välsignelse. 🙂

Det serverades buffé med både kött och fisk. Jag smakade av båda och måste säga att laxen var himmelskt god. Det fanns varierande drycker och jag drack av både rött och vitt vin, ett glas av vardera. Måltiden var nog rätt kraftigt subventionerad av föreningen för allt kostade bara 200 kronor.

Det är lätta att lasta sin tallrik med en rejäl portion

Kladdkaka med smaksatt grädde

Efteråt skyndade jag till tåget. Jag ville gärna komma hem före midnatt. Inte i första hand för att jag var rädd för att pendeltåget skulle förvandlas till en pumpa vid midnatt, även om tanken fanns där. En så rejäl pumpa skulle nog platsa i min trädgård och kanske, i bästa fall kunna rendera i något pris på någon lämplig trädgårdsmässa. Nej, huvudanledningen till att jag ville hem var för att hinna sova inför  den kommande resan på söndagen. En resa som skulle kunna få namnet Kattresan, helt utan jämförelse med den kattresa Ivar Arosenius gestaltar i sin bok med samma namn.

This entry was posted in Livet. Bookmark the permalink.

2 Responses to Gamla Fjellstedtares dag, en nostalgitripp med förankring i nutid

  1. Znogge says:

    En intressant och givande dag på alla vis!

    Kram

  2. skogsnuvan says:

    Jag ska på klassträff nu i juni och det är alltid kul även om vi bara är hälften av dom som gick ut. Vi var 90 stycken som gick ut 1964. Här var det tvärt om med det kyrkliga. Vi hade en präst som spottade när han pratade och jag satt längst fram. Jag hade full koncentration på att undvika att bli spottat på och lärde mig inte ett dugg. Jag hade bra betyg utom just i kristendom och så är jag ju inte så där väldigt religiös heller.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

arton − 16 =