Fem en fredag v. 37: Teamövning

Fem en fredag är ett bloggtema hos elisamatilda. Du kan läsa andras inlägg eller skriva ett eget.
Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar här så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Glöm inte att länka till elisamatildas inlägg så fler kan ta del av Fem en fredag.

Jag har missat ett par av Fem en fredag och lägger upp dem lite i efterskott.

 

  1. Vem av Astrid Lindgrens karaktärer är din favorit?
  2. Om du kunde åka tillbaka i tiden, var skulle du åka då?
  3. Vilket var ditt första jobb?
  4. Om utomjordingar landade på jorden, vem skulle du rekommendera dem att prata med?
  5. Om du var tvungen att äta en krita, vilken färg skulle du välja

 

  1. Ronja Rövardotter. Hon är kompetent och kunnig. jordnära och kan den miljö hon lever i.
  2. Jag har sagt (skrivit) det förut och säger det igen: Det där med att resa tillbaka i tiden är farliga saker. Man kan få för sig att göra saker som resulterar i att man inte ens kommer att föda.
  3. Packade kassar på Domus i Södertälje. Bytte sedan till Södertälje Tobak som hade en butik inne på Kringlan i samma stad. Jag minns fortfarande priset på i stort sett alla tobaksvaror när jag började. Ett paket Prince kostade 5 kronor och John Silver 4:95. Ett paket tobak, t ex Borkum Riff kostade 3:60.
    Men det jobb jag minns med störst glädje är faktiskt när jag jobbade som städerska på Astra. Hade ansvarsområde personalutrymmen, alltså toaletter, omklädningsrum och rastrum. Jag tjänade 3:20 i timmen. Den som uppnått full lön, efter ett årligt påslag till en viss övre gräns, tjänade 9:09 i timmen.
  4. Bill Gates.
  5. Hmm… Det kan nog kvitta, jag skulle välja den kortaste, minsta.

Publicerat i Fem en fredag, Livet | 2 kommentarer

Sifferlek – Ett inlägg om ålder

Att ålder bara är en siffra hör man ju ofta. Det är nog sant, i alla fall om man är frisk. För det har förändrats över tid och en sjuttioåring idag är som en femtioåring när jag växte upp. Det finns det en massa forskning kring. Vi har blivit både friskare och mer aktiva med åren och även fått en annan syn på åldrandet.

Idag fyller jag 48 år. Eller…

Publicerat i Livet | 5 kommentarer

Allt väl här

Bara en kort hälsning från Eswatini/Swaziland.

Publicerat i Livet, Resor | 2 kommentarer

Hotellgalenskap – Bloggutmaning i september 4

Orsakullan, Madeleine, har en bloggutmaning i september med en fråga att besvara varje dag.
Den här månaden verkar Madeleine valt olika filmtitlar för sin utmaning


The shining, galenskap på hotell.

The shining  är en film jag sett flera gånger och jag är verkligen glad att jag inte bott på ett sådant hotell. Att vara ensam i en sådan miljö kan inte leda annat än till ett psykbryt.

För många, många år sedan bodde jag och min dåvarande pojkvän ensamma en natt på hotell. Man hade stängt, skulle öppna först dagen efter, men vi fick komma in och bo där natten före. Jag minns inte hur vi kom in, om vi fick hämta en nyckel eller om det var en kod.

Det var lite speciellt att röra sig i korridorerna och de allmänna ytorna när ingen, verkligen ingen, annan än vi var där. Jag minns att jag simmade i bassängen och det var skönt att ha den alldeles för mig själv.

Nej, jag blev inte galen. Men det visade sig, eller jag visste väl redan det, att pojkvännen var galen. Han köpte en massa riktigt dyra saker i baren bakom min rygg och det var ingen liten nota jag fick betala när vi reste på Nyårsdagen. Inte en hel månadslön, men en halv i alla fall. Det blev droppen för mig.

Publicerat i Bloggutmaning i september 2023, Livet | 2 kommentarer

Nattliga avsked – Bloggutmaning i september 6

Orsakullan, Madeleine, har en bloggutmaning i september med en fråga att besvara varje dag.
Den här månaden verkar Madeleine valt olika filmtitlar för sin utmaning.

Sista natten med gänget, en sista natt.

Eftersom jag jobbat natt många år, tror min första natt var någon gång 1976, så har jag också tagit farväl av arbetsplatser och arbetskamrater många gånger. Senast nu när jag slutade i Ljungby. Tyvärr var det en jobbig och arbetsintensiv natt och vi hann inte umgås under natten. Annars brukar man ju fika och ha trevligt.

Här blev jag avtackad efter min nattjänst på Postop Karolinska Huddinge i slutet av oktober 2018. Avtackningen skedde dock på dagtid och blev dessutom inte ett farväl till jobbarkompisarna, bara ett farväl till att ha en tillsvidareanställning, det vi i dagligt tal kallar ”fast tjänst”.

Publicerat i Bloggutmaning i september 2023, Livet | 1 kommentar

Den som väntar på något gott…

Idag börjar mitt äventyr i Södra Afrika. Eller det gör det väl egentligen inte förrän imorgon för jag ska ju dit först.

Vi har noggrant blivit informerade om det inte finns någon wifi på tåget och jag har därför bestämt mig för att resa utan dator. Det är ovanligt att jag gör det, men det har hänt tidigare. Vid behov, om jag skulle springa på någon wifi, kan jag ju alltid koppla upp mig på mobilen.

Misströsta nu inte vänenr. Det kommer att droppa in några, om än få, inlägg under tiden. I övrigt kan ni alltid logga in er på länken och läsa om resan. Det finns en dag för dag-beskrivning.

Shongololoexpress genom södra Afrika

Publicerat i Livet, Resor | 2 kommentarer

Måndagsbestyr

Sov lite av och till under natten. Strax efter sju kom fönsterkillen. Då hade jag insett att mina fönster var låsta i det läge där man bara kan öppna vädringen. Jag visste var jag hade nycklarna, men jag kunde inte hitta dem. Lyckades låna en nyckel av grannen. Allt ordnade sig till det bästa. Så nu är det bara att vänta på fakturan på självrisken. Tror det är två tusen.

När han hade gått gick jag ut och plockade upp glasbitarna som låg nedanför mitt fönster. Har dem i en kasse nu för jag hann verkligen inte åka till ”tippen” idag.

När jag kom in gjorde jag ett nytt försök att hitta nycklarna och kan ni tänka er, de låg på exakt det ställe där de skulle. Det hade hamnat en sak över som gjorde att jag inte såg dem.

Åkte sedan till stugan för att hämta min resväska och ta en sista översyn. Det var strålande sol och jag satte mig  ute med kaffe och knäckemackor.

Lite vildvuxet kanske. Men det är grönt och fint. Stugan är min korkek i livet. Den perfekta platsen för återhämtning och uppladdning.

Åkte hemhem igen och det var tur att jag åkte just då. Annars hade hela min planering spruckit. Hela norra länken var avstängd.

När jag kom hem skyndade jag mig att byta om och åkte in till stan. Skulel först hämta mina utskrivna flygbiljetter hos världens resor och sedan träffa några från studentkårsstyrelsen för att äta tillsammans.

På Världens resor träffade jag Jenny. Hon skulle hålla kvällens föreläsning, som jag tyvärr inte hade tid att stanna på. Vi hann prata en kort stund.

Klockan 19 skulle vi träffas på restaurang Rice för att äta asiatisk buffé. Vi var fyra från kårstyrelsen som kommit. Det är ju nästan alltid så att några inte kan komma. Men det var trevligt för oss som var där.

Hann ta ett glas vin medan jag väntade.

En tallrik laddad med diverse goda rätter.

En onödig andra portion.

Blandade efterrätter. Som jag dessvärre inte orkade äta upp.

Till sist bröt vi upp och gjorde sällskap en bit på vägen. Jag skulle ju till T-banans blå linje vid Kungsträdgården. De andra skulle till T-centralen.

När jag kom hem var jag både proppmätt och trött. Det var verkligen sovdags.

Publicerat i Livet, Stugan, vår egen korkek | Lämna en kommentar

Söndagsstress och andra nöjen

Tror jag hade alarmet på klockan 6:00 men eftersom jag vaknade 4:45 gick jag upp då. Idag skulle mycket hinnas med.

Det var galet kallt inne, bara 15 grader, och jag bestämde mig för att unna mig lite värme. Satte på båda värmefläktarna, den i sovrummet och den i vardagsrummet. När det var 20 grader i sovrummet stängde jag av där men lät den i vardagsrummet där jag drack kaffe vara på en stund till. Vi kan numera se förbrukningen dag för dag och när L och jag sov i stugan i maj kunde jag se, i efterskott, hur enormt fläktarna påverkade elförbrukningen. Men att stirra sig blind på kostnaden och frysa är mer hälsovådligt än förståndigt.

Drack en kopp kaffe och gjorde sedan en till och åt två mackor. Det ljusnade ute och hade jag bara haft tid hade jag kunnat sitta där vid fönstret och bara vara. Men eftersom jag gått upp lite tidigare än beräknat hade jag tid att sitta en stund i alla fall. Innan jag klädde på mig drack jag en tredje kopp.

Packade inför resan, efter den lista jag skrivit förra veckan. Drack ännu en kopp kaffe, skrev ett blogginlägg och började sedan förbereda mig för att åka först på ärenden och sedan hemhem för att flytta på saker inför morgondagens fönsterbyte. Jag bor precis lägligt för att mitt sovrumsfönster ska användas till prickskytte. Det är obehagligt, stressande och dyrt med självrisken. Jag har pratat med polisen vid några tillfällen och den gång de kom dit så frågade de om jag var säker på att det inte var jag själv som skjutit. Då var det ett skotthål i fönstret. Annars är det vanligast med sten och slangbella. Eller att man helt enkelt står på berget och kastar prick. Suck! I år har man krossat fönstret fem gånger. Hittills.

Började med att åka ut till Arninge för att hämta den kamerarelaterade prylen. Det stod på hemsidan att de skulle öppna klockan 11:00, men de öppnade redan klockan 10:00. Blir så trött på företag som inte kan hålla sina hemsidor uppdaterade. Hur svårt kan det vara!

Mitt ärende tog inte lång tid alls och sedan åkte jag hemhem via MacD i Akalla där jag köpte en McFeast i driven som jag sedan åt när jag kom hem.

Ägnade större delen av dagen till att sortera papper och bära ut till återvinningen. Flyttade runt på saker som i ett 15-spel. Kände mig trött och vilade lite innan jag tog tag i ännu en omgång med städning. Inte roligt. Men nödvändigt.

Publicerat i Livet, Stugan, vår egen korkek | 3 kommentarer

Det brinner och smäller överallt

En av de första saker jag ser när jag går igenom nyhetssidorna på morgonen är att det pågår en stor brand i centrala Norrköping. Polisen och brandkåren är rätt säkra på att något detonerat i en lägenhet.

Det är alltså inte, som det varit de senaste åren, någon som sprängt en port och orsakat brand och skada. Här har något detonerat inne i en lägenhet. Man har evakuerat 150 personer och många helt oskyldiga har fått sina liv krossade.
Enligt min åsikt är det alldeles för många som har sprängmedel, handgranater och vapen i sina hem. Dessa utgör en fara för alla som vistas i närheten.

Jag ska inte ge mig in på att gissa vad som detonerat även om jag skulle kunna. Killgissa* är ju populärt numera.

Det är förresten inte länge sedan en tonårstjej åkte T-bana med ett lass skarpa handgranater i väskan. Nu hände inget och jag är inte helt införstådd med hur man upptäckte det. Troligen spanade man på henne och personer runt henne i den gängmiljö där hon rörde sig. Just transporter av vapen är det vanligt att tjejer gör.

Det har blivit väldigt otryggt, och faktiskt farligt, att röra sig i gängmiljöer. Jag vet ju att just mitt hemmahemma är en sådan miljö och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte är rädd. Efter förra sommarens påhopp då man tog stryptag på mig och sa att jag skulle lämna ”deras område” började jag allt mer fundera på att flytta. När F blev förföljd och hotad en sen kväll när han promenerade sin lilla tax fick jag nog. Det fick han också och har mer eller mindre lämnat för gott. Miljön runt vår bostadsrättsförening har förändrats mer och mer under de fem år jag ”jobbat borta”. Visst, det finns schyssta människor fortfarande, men sedan den nya regeringen, Tidöregeringen, tog makten blir man allt mer ifrågasatt som ursprungssvensk och tillsagd att lämna området. Jag vill vara så drastisk så jag påstår att det är farligt att vara svensk i många förorter. Jag har alltid älskat Husby, flyttade in i min lägenhet när jag var 25 år och  har bott där i 42 år. Nu känner jag mest vanmakt och obehag.

*Att killgissa är det då man påstår att någonting är på ett visst sätt, som om att man vet vad man pratar om – trots att man egentligen inte har en aning.
Ordet killgissa var en del av nyordslistan 2017 från Institutet för språk och folkminnen.

Publicerat i Livet, Rubriker som fångat mitt intresse, samt ett och annat från nätet | 4 kommentarer

Lördagsnöjen och annat skoj

Så var det lördag och när jag går upp skiner solen. Eller skiner är väl att ta i, den glimtar till mellan molnen. Tidigare vräkte regnet ner och det var inte måttligt heller. Jag råkade, precis som förra natten, vara vaken några timmar på efternatten. Antar att det är något slags stress, även om jag inte känner mig stressad. Det är tusen och en saker som måste vara klara senast tisdag morgon.

Morgonkaffe och en frukostmacka. Gick igenom min attgöralista och tog faktiskt bort ett par onödiga punkter. En av punkterna som rök var den att vara med på vandringen imorgon söndag. Det hade varit trevligt, men inget som är nödvändigt just nu.

Gjorde en ny kopp kaffe och skrev några saker inför resan. Sedan var det dags att åka hemhem för att plocka med lite olika saker och tvätta håret och ta ett bad.
Min skrivare vägrade att samarbeta och eftersom den varnat för låg nivå på färg så utgick jag från att det var det som var problemet. Ilade iväg och köpte nya färgpatroner och gjorde även ett kamerarelaterat ärende hos Elgiganten. Men de hade inte det jag ville ha. Nu är det beställt/reserverat i Arninge och jag måste dit imorgon.

När jag kom hem igen bytte jag patronerna. Men icke då att det fungerade och jag kände att jag, efter att ha gjort mängder av försök och därmed hade en bunt av testutskrifter, lika gärna kunde ge upp. Får fixa utskrifterna på annat sätt.

På vägen tillbaka till stugan lyckades jag övertyga mig själv om att jag inte skulle köpa pizza på Karavan. Istället åkte jag till Stora Coop i Västberga och köpte fryst pizza. Betydligt billigare. Jag fick två för 55 kronor. Tror att de billigaste på pizzerian kostar 150 kronor styck. Med dyra resor är det nog lämpligt att inte slösa varje dag. De där sushibitarna jag åt igår var inte billiga och inte uteluncherna heller.

Apropå pengar så märks det inte att det ekonomiska läget är dåligt. Folk shoppar som besatta och affärerna är fulla av folk som köper, köper. Jag pratar inte om mat nu, det måste man ju ha oavsett pris, men teknikprylar. Det var megalång kö på Elgiganten för att köpa nya mobiler. Jag stod dock i en annan kö men fick ändå vänta länge.

Bestämde mig för att se långfilmen Mig äger ingen, missade den när den gick på bio. Till det drack jag Thomas Henry Pink Grapefruit. Jag fick provsmaka igår i Bromma Blocks. Han som stod och bjöd pratade varmt för hur bra det var att göra drinkar med. Han pladdrade om olika spritsorter och jag försökte säga att den är god utan alkohol också. Men det gick inte hem hos honom alls. Jag har, som ni förstår, druckit den förut. För inte så länge sedan faktiskt. Ett bra alkoholfritt alternativ.

Pizzan smakade riktigt bra. Trots att det var ett billighetsalternativ. Hade väl kunnat göra egen pizza, men jag ville vara lite lat.

Orkade inte se klart filmen, men den kan ses till 1:a oktober. Bestämde mig för att lyssna på ljudbok istället och lägga mig. Måste upp tidigt imorgon.

Publicerat i Livet, Stugan, vår egen korkek | 2 kommentarer