Kraka

Tisdag

Vaknade före alarmet. Gick upp och gjorde kaffe. Borde väl pluggat, men jag orkade inte. Är så trött på allt som händer hela tiden. Blev så ledsen och upprörd, trots att jag inte kände dem, över de två kvinnorna som dödades på sitt jobb. Fick flashbacks från de gånger jag själv blivit hotad och från den gången då jag blev överfallen inne på ett patientrum. Jag hade tur. Lyckades ropa på hjälp.
Men som så ofta så blir det bara en ”historia” som hålls internt. Alla vi, oavsett vilket yrke vi jobbar inom, som jobbar med människor utsätts ständigt för fara. Vi vet aldrig om den vi går in till, ensamma, är farlig. Verbala hot och okvädningsord har blivit så vanliga i vårt samhälle så man reagerar knappt längre.

Jag använde tiden innan jobbet till att tänka, samla tankarna och ”dra efter andan”. Tittade ut genom fönstret där den ena övningsbilen efter den andra kör hela tiden. Någon var en uppkörningsbil, det stod körprov eller något sådan på den istället för övningskörning. Måste ju vara kalas att köra upp i Huskvarna. Det är i det närmaste trafiktomt. I alla fall på dagtid.

Åkte till jobbet. Jobbade och åkte hem efter jobbet. Drack en kopp kaffe och åt ett par mackor när jag kom hem. Sedan var det sovdags.

Onsdag

När jag väcktes av alarmet var jag sanslöst trött. Trots att jag hunnit sova 5 timmar. Men det var bara att släpa sig upp och fixa kaffe.

Åkte till jobbet och hann med en kopp kaffe innan det var dags att börja. Sedan drog dagen iväg i rasande fart. Hann gå ut att dricka förmiddagskaffe, men det var branära att jag inte hann med lunchen. Men sent omsider kom jag ut och kunde värma min pasta och köttfärssås. Sedan rullade resten av dagen iväg.

Åkte hem via Asecs där jag köpte lite livsmedel. Bara lite bröd, juice, avocado, Skagenröra samt lite chips. Sedan in på Systembolaget och köpte vin.

Hade tänkt åka hem sedan, men jag kände att jag behövde sitta ner en stund och passade på att dricka mitt intjänade gratiskaffe på Espresso House.

Åkte hem till vandrarhemmet och satte mig en stund och sedan la jag mig och tupplurade. Var så trött!

Å, en vän i Stockholm, ringde och pratade en stund. Hon har tidigare bott i Småland men flyttade när hon gick i pension för flera år sedan. Vi bestämde att höras när jag flyttat hem igen.

Tittade på playTV en stund och sedan kändes det som sovdags. De här korta nätterna mellan kvällspass och dagpass tar verkligen all kraft från mig.

Upp klockan 6. Väckt av alarmet förstås, annars hade jag nog sovit till 9. Minst. Kollade igenom nyheterna. Som vanligt bara krig och elände. Sedan gjorde jag kaffe.

Städade upp lite på rummet och vek ihop sängkläderna inför städningen och lakansbytet. Det hade jag så gärna gjort själv, men man vill ha koll när folk bor länge. Något som jag förstår väl när jag ser hur köket ser ut efter helgen. Vad är det för fel på folk???!!!!!
Hur som helst så blir det en merkostnad på cirka 28 kronor om dagen om man slår ut det på en vecka. Inte så mycket kanske, men onödig kostnad. Dessutom en stress eftersom jag måste ut ur rummet på morgonen och sedan inte vet vid vilken tid under förmiddagen som städningen kommer att ske.

Plockade ihop en del förpackningar och en kasse returflaskor. Gick ner till bilen och lyckades plocka ihop en till kasse. Åkte till den där sortergården och lämnade förpackningar och pantade flaskor.

Sedan åkte jag till Asecs och gick på iKEA och åt frukost och pluggade. När jag gick därifrån hann jag kolla runt lite innan jag lämnade varuhuset och gick in i köpcentrumet. Skulle till Coop.

Slank in på Cassels och kom ut med två Isoldeklänningar. Nu hade jag dessutom löst problemet med ”det röda”. Hade hittat en röd handväska jag ville ha, men jag hade verkligen inget att ha en röd väska till. Nu hade jag plötsligt två klänningar som passade.

På vägen till bilen sa jag till tjejen inne på Rizzo att jag skulle komma tillbaka när jag köpt matvaror eftersom jag inte ville bära på väskan till Coop.

På Coop köpte jag ingredienser till köttfärssås, en bit ost, Hönökaka, kaviar och några saker till. Sedan tillbaka till bilen och på vägen köpte jag den röda väskan.

Åkte hem till vandrarhemmet och kunde konstatera att jag dels fått mitt rum städat och att det låg en hög rena sängkläder och handdukar på sängen, dels att det var nästan kliniskt rent i köket. Den stackars städtjejen hade både diskat och gjort rent efter de slarviga och grisiga karlarna.

Började med att laga köttfärssås och koka pasta. Tre matlådor och en portion att äta. Satte mig i köket och åt. Diskade och gick till rummet.

Pluggade, tog en mycket kort tupplur, bäddade, pluggade och slutligen tog jag en promenad. Mer spännande än så är inte livet här.

Lusthuset på Rumlaborg, byggt 1845. Jag har åkt förbi det flera gånger och undrat vad det var.

Det är fin utsikt uppe från kullen där lusthuset ligger. Själva lusthuset såg dock lite förfallet ut, vilket är synd.

Rumlaborg, som från början hette Humlaborg, har fått sitt namn efter biskopsgården Humblarum som anlades under 1200- eller tidigt 1300-tal. Kvar av den forntida borgen finns en kärna, bestående av en oregelbunden kulle, två skansvallar och tre vallgravar. I Huskvarna stadsmuseum, inrymt i det gamla Kruthuset vid Vätterstranden, finns samlingar från de utgrävningar som gjorts vid borgen.

Jag var inte ens frestad att gå in genom den där öppningen. Däremot är jag nyfiken på vad som kan finnas på museet.

Jag fortsatte sedan hemåt mot vandrarhemmet. Men eftersom jag ville få mina 10 000 steg tog jag en omväg till den där parken där jag satt igår. Där upptäckte jag en del spännande. Dels att det finns körsbärsträd som planterats, dels en spännande trapp för att fira litteraturen och lyfta fram 18 småländska författare. Trappan byggdes 2021.

Körsbärsträdens blomning lär jag ju missa. I alla fall i år. Men kanske kan jag inspireras att läsa någon av författarna. Är faktiskt några jag redan läst.

När jag kom hem igen pluggade jag, drack kaffe, pluggade och såg kvällens avsnitt av Annika på svtplay. Sedan lite mer pluggande och till sist en stund ljudbok tills jag somnade.

Hade tänkt gå upp klockan 06:00 och väcktes av alarmet. Men det fanns inte på kartan att gå upp då. Trots att jag nästan sovit 7 timmar. Eller 6 och tre kvart i alla fall. Jag satte om klockan till 07, men istället för att passa på att sova läste jag nyheterna. En klart deprimerande syssla.

Gick upp 7 och gjorde kaffe. Funderade på hur jag skulle lägga upp dagen. Helt klart var att det inte skulle bli några utflykter i naturen. Istället spanade jag in ett par soffor utanför vandrarhemmet och planerade in dels att sitta där lite längre fram på dagen, dels att promenera ner till Vättern. Det är nära, jag ser sjön från köksfönstret,  och någon drivis var inte i sikt så dit skulle jag väl kunna gå utan att dratta omkull. Kunde förresten konstatera att den värsta smärtan i axeln var borta.

Startade lite lugnt med en stunds verklighetsflykt innan jag tog tag i dagen. L messade att hon var sjuk och att vi var tvungna att ställa in imorgon. Tråkigt för henne att vara sjuk, men jag fick plötsligt en extra dag för studier.

Klockan 9 vaknade de högljudda karlarna i rummet bredvid och började väsnas. Egentligen pratade väl bara med varann just då, men prata för dem är att skrika som om de skulle hålla tal i en byggnad av Coloseums storlek. Suck! Men mina hörlurar dämpade, till skillnad från  igår, ljudet så lite mindre högljudda var de kanske  ändå.
Senare så blev det väldigt dämpat därinne och jag gissar, utan att veta, att de blivit tillsagda av personalen. För det hördes rejält ut i korridoren när de levde om. När städaren var här så var det livat minsann. Men de är märkliga de där karlarna. Träffade på en av dem i köket och han stekte något som han åt med fingrarna direkt ur stekpannan. kan man väl göra i sitt eget hem, men är inte trevligt när det är gemensam köksutrustning. Han åt som en gris och jag skyndade ut från köket så snart jag fått mitt kaffe klart och i termosen.

Gick ut och satte mig i parken med kaffe och en bok. Det var rätt skönt i solen, men man kan inte sitta stilla alltför länge utan att frysa.

När jag kom in igen tupplurade jag. Kändes som att jag inte sov mer än ett par minter, men sömnappen sa att det var 48 minuter.

Sedan skulle jag plugga, men fastnade med ett program på playTV, Vetenskapens värld: Fett – vän eller fiende. Otroligt intressant.

Men till sist kom jag igång att läsa igen. Ute började det skymma och jag insåg att det inte skulle bli någon mer promenad.

Tog en paus och gick ut i köket och fixade kaffe. Kunde konstatera att ”grisen” inte diskat varken stekpannan eller övrigt han använde. Det såg ut som f-a-n i köket. Men jag tröstade mig med att imorgon kommer personalen att städa där. På helgen städar, och kontrollerar, de nog bara rummen där någon checkat ut. Möjligen duscharna också. Bor man under lång tid måste man köpa till städning och hyra lakan. Då får man städat och nya lakan på måndagar. Det är nog för att man vill ha koll på folks hygien. Vilken behövs i vissa fall.

Pluggade, tog paus och tittade klart på ett avsnitt Ett fall för Vera och pluggade sedan en stund till innan det var sovdags.

Vaknade ganska tidigt och hade en lugn morgon. Lyssnade på ljudbok och pluggade. Vid kvart i elva blev det liv i rummet bredvid. Tror jag måste revidera min uppfattning från igår om att det är deras unge som skriker. Det är vuxna som vrålar åt varann. Tror jag. Möjligen är det en kvinna som skriker gällt emellanåt. Jag förstår ju inte vad de säger/skriker, men det är inte ett normalt samtal. Inte ens för en annan kultur. Tyvärr vågar jag inte säga åt dem, det är inte så många här under helgerna och ingen personal annat än dagtid vardag. Men blir det för mycket bråk så kommer jag inte att tveka att ringa polisen. Måste bara komma på vad det är som pågår först.

När jag försökt komma på vad som pågår så tror jag att det är tre män som delar rum. Troligen några öststatsjobbare, vandrarhemmen kryllar av dem. Kvinnor och barn finns troligen på skype eller annan nätkontakt. Måste vara skönt att deras skrikiga skällande män inte är hemma. Men det är skönt att den skrikande, gråtande kvinnan inte är inne i rummet. Ett tag trodde jag att det var misshandel på gång.

Packade min ryggsäck och klädde mig. Knöt på mig mina nya kängor, men packade ner mina boots ifall jag skulle få skav. Man ska vara försiktig med kängor man inte gått in. Sedan gav jag mig iväg.

Jag hade bestämt mig för att gå en tur på Sjöboleden i Bottnaryd. Tyvärr visade det sig vara en relativt dålig idé.

Det var alldeles för isigt och halt för min smak. Men jag hoppades att det skulle bli bättre längre fram. Dessutom ville jag inte vända när jag åkt flera mil för att göra utflykten.

Dessvärre blev det värre och plötsligt bara gled jag iväg och välte. Ja, det låter verkligen inte klokt, men jag välte faktiskt omkull. Slog mig i höften igen och fick en sårskada i handen. Slog också i axeln, men det märkte jag inte förrän senare och har nu jätteont.

Brydde mig inte om att gå ner till sjön, ville gå så kort sträcka som möjligt. Valde den kortaste slingan och kortade dessutom av den lite. Gick nog högst ett par, tre kilometer. Hade tänkt mig en milsvandring.

Här såg det ju ut att bli mindre snö. Men skenet bedrog. Det var en liten fläck bara som var barmark.

Himlen var alldeles klarblå och det hade kunnat varit hur fint och härligt som helst. Men det var det inte.

Uppe vid idrottsplatsen, där jag parkerat, satte jag mig i solen på en bänk och dukade upp min matsäck. Kaffe, en dubbelmacka och bullar jag köpt på Cirkel K när jag stannade till. Hittade förresten rödsprit där och köpte 2 flaskor så nu har jag mina planerade 4 flaskor. Jag hade kunnat köpa 8 flaskor, för det var vad som fanns i skåpet. Kanske hade de fler på lagret. Det fanns både Bullens korv och Felix köttbullar i sås. I Stockholm är det i stort sett omöjligt att få tag på något av detta. Men jag har mat för kanske två månader och nu har jag rödsprit för att klara att värma maten. Förhoppningsvis kan både mat och rödsprit användas till friluftsliv istället för nödproviant.

När jag kom hem till vandrarhemmet var det tyst i rummet bredvid. Kanske sov männen, kanske hade de åkt sin väg. Att de skulle checkat ut skulle nog varit för mycket att hoppas på. Men det har varit tyst hela kvällen så kanske är de borta…

Jag la mig en stund med ljudbok och slumrade några minuter. Men det var nog inte mer än fem.

Drack lite kaffe och tittade på duvorna som satte sig i trädet utanför fönstret.

Pratade med F i telefon, lyssnade en stund på boken och bestämde mig för att köpa den där pizzan jag inte köpte igår.

För att förtjäna att fira lördag och äta pizza pluggade jag en timme innan jag ringde och beställde pizzan Himalaya (Skinka, färska champinjoner, handskalade räkor, ananas, kebabkött, kebabsås).

Tog en snabb promenad bort till pizzerian. Sedan hem igen och delade först pizzan i två delar och sedan ena halvan i ytterligare två delar som jag la i varsin matlåda och placerade i min låda i kylen.

Hade precis lagom mycket vin kvar för att dricka till pizzan medan jag tittade på Muren på playTV.

Trots att klockan inte ens var 21 gick jag och la mig. Men inte för att sova direkt, jag lyssnade på ljudbok. Men sedan var det sovdags.

Blev väckt tidigt av att de i rummet bredvid hade TV:n eller något sådant på alldeles för högt och deras unge väsnades något alldeles förskräckligt. Jag hoppades att de hade checkat ut när det blev tyst, men de var nog bara på någon utflykt för framåt kvällen kom de tillbaka och satte på TV:n på högsta volym och ungen, och i viss mån de vuxna, väsnades med att prata väldigt högt. Jag hade lurar på mig för att höra det jag lyssnade på, men deras ljud kom igenom och var sjukt störande. Jag pratar inte om en bäbis utan en unge som man skulle kunna säga åt att det bor andra i rummen bredvid och att man måste ta, i alla fall lite, hänsyn och inte väsnas alltför mycket.

Efter morgonkaffet pluggade jag en stund och åkte sedan till Huskvarna sortergård. Lämnade mina förpackningar där och bestämde mig för att åka tillbaka någon annan dag med pantflaskor och burkar eftersom jag hade dem osorterade i bilen.

Nästa mål var XXL för att titta på vandringskängor. Jag glömde mina hemma och eftersom jag länge tänkt köp ytterligare ett par att gå in så fick det bli dags nu. Hade helst velat ha Garmont, men de hade inga i min storlek.
Jag fick bra hjälp och provade ett flertal kängor och bestämde mig till sist för ett par Haglöfs som kändes bra. Ska provgå dem i helgen om vädret håller i sig. Enligt väderappen ska det bli sol och varmt hela helgen.

Åkte sedan till Asecs och drack en kaffe och åt en bagel. Hade tänkt shoppa lite på Coop, men åkte hem till vandrarhemmet istället.

När jag parkerade hände något märkligt i appen och det preliminära beloppet blev betydligt högre än det brukar bli för ett dygn. Jag bestämde mig för att ringa Parkster och fråga varför.
Jag fick prata med en, rent ut sagt kärring, som var så korkad så till och med vår herre måste gråtit. Hon förstod inte alls min fråga utan tjatade runt runt om att jag, för att ”vara på den säkra sidan”, skulle checka ut klockan 18:00 och sedan checka in igen imorgon klockan 9:00. Detta trots att jag har en biljett med en parkeringstid som går ut klockan 15:13 imorgon. Jag frågade flera gånger vad det var jag skulle vara på den säkra sidan om. Skulle jag kunna få böter trots att jag hade en biljett? Nej, det skulle jag inte. Men för att vara på den säkra sidan….
När hon sagt detta så där tio gånger utan att jag fick någon förklaring till vad det handlade om tröttnade jag och fräste ifrån att det inte var någon idé att prata med henne eftersom hon inte förstod och att det fick jag väl leva med. Precis när hon skulle börja om igen sa jag: ”Ha det bra” och la på luren.

Påpassligt nog skickade Parkster ett sådant där jobbigt sms med en förfrågan om vad jag tyckte om deras service. De vill ju ha beröm och att man ska stryka medhårs. Men det var inte läge för det. Jag gav dem lägsta betyg och skrev vad jag tyckte om det bemötande jag fått. Suck!

Pluggade och tittade på playTV lite omväxlande. Funderade länge om jag skulle beställa en pizza, det ligger en pizzeria nära här. Bestämde mig för att skjuta upp det till imorgon kväll och nöja mig med det jag hade i kylskåpet. Var helt enkelt inte riktigt hungrig efter den varma bageln på eftermiddagen.

Kvällen fortsatte på samma linje, lite playTV, lite ljudbok, lite pluggande. Sen blev det sovdags.

Det har varit en intensiv vecka full av arbete och inte mycket tid för återhämtning. På jobbet har det varit liv och död, glädje och sorg i just den blandning som en intensivvårdsavdelning ofta bjuder på.

Måndag och tisdag jobbade jag kväll, 13:00-21:30. Sedan två dagpass, 6:45-16:00. På onsdagen åkte jag till Asecs för att besöka IKEA och köpa en hopfällbar hylla i tyg. Behövde någonstans att lägga mina kläder istället för i högar på den lediga sängen i rummet.

Blev riktigt nöjd när jag vikt ihop och placerat mina kläder i ordning. Det minskar stress med ordning och överblick.

På torsdagen skulle jag träffa Fia och U. Vi bestämde att ses på Asecs efter mitt jobb. Jag lämnade bilen på personalparkeringen och promenerade den ganska korta biten.

Efter att Fia och jag gått runt i några affärer, medan U vilade, åkte vi ner till Jönköpings centrum för att äta.

Vi gick till Ombrello, som chefen på IVA rekommenderat när vi sprang på henne på Asecs. Det visade sig vara en trevlig restaurang med mycket god mat.

Fia och U valde varsin köttbit. Jag valde deras miniburgare med olika fyllning. Två små burgare med ett par tillbehör och god sås.

Burgarna hade namn efter olika länder och fyllningarna var typiska för landet. Som exempel var det fetaost i de grekiska och salami i den italienska.

En italiensk alkoholfri öl. Det är så roligt att det kommer fler och fler alkoholfria ölalternativ. Den här var riktigt god.

Pannacotta med pistage, kolasås och björnbär med en kopp vanligt, svart kaffe till. Utan efterrätt är en måltid inte komplett. 🙂

Jag fick skjuts tillbaka till min bil innan Fia och U åkte hem till Växjö. Jag åkte hem och det dröjde inte länge innan jag sov. Veckan hade verkligen tömt mig på energi. Trots att det varit en bra och spännande vecka.

Sov alldeles utmärkt i mitt nya rum. Jag har alltså bytt vandrarhem och bor nu på ett SFT-vandrarhem med betydligt bättre standard än hos Hasse på Sjökanten. Dessutom är det billigare och jag har egen toalett. Enda nackdelen är att jag måste åka till jobbet istället för att ta en snabb promenad på en kvart. Men man kan ju inte få allt.

Huskvarna är en liten söt stad. I alla fall delar av stan, som förresten är en del av Jönköpings kommun.

Utsikt från köksfönstret.

Efter morgonkaffet tog jag en promenad. Det var lite för tidigt och bara mataffärer var öppna. Letade efter ett café men fick nöja mig med att dricka kaffe på ICA.

När jag kom hem igen gjorde jag en liten lunch med bacon, stekt ägg och bönor. Sedan var det dags att åka till jobbet.

Jag hamnade på isoleringssal, men det funkade bra. Tiden rullade iväg rätt snabbt och rapporten gick också snabbt eftersom nattkollegan hade haft patienten tidigare. Då behöver man inte dra hela bakgrunden utan bara det som är dagsaktuellt.

Åkte hem till vandrarhemmet, gjorde kaffe och ett par mackor. Börjar sent imorgon också och kan kosta på mig lite långkväll.